Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
Stadens administration handhades liksom tidigare av konungens
fogde jämte rådet, bestående av borgmästare och rådmän.
Borgmästarna skulle vara sex till antalet, av vilka två skulle tjänstgöra
för varje år. Rådmännen skulle vara trettio, tjänstgörande i
årsgrupper på tio. Städer av mindre storlek ägde emellertid rätt
att reducera dessa siffror. Av såväl borgmästare som rådmän
skulle hälften vara svenskar och hälften tyskar — denna
uppseendeväckande bestämmelse, vilken röjde det vittgående tyska
inflytandet på Sveriges stadsväsende, hade otvivelaktigt, för
övrigt redan tidigare, tillkommit för att förhindra, att de svenska
elementen alldeles undertrycktes av de övermäktiga tyska. Vilken
korporation som skulle förrätta borgmästar- och rådmansval
omtalas icke direkt; den tydliga förutsättningen är dock, att
stadsmenigheten utgjort valförsamling. Ämbetsåret tog sin början
med Valborgsmässan, d. v. s. den 1 maj.
Den sålunda organiserade stadsstyrelsen hade inom stadens
område de vidsträcktaste befogenheter. Den ägde att vara dömande
myndighet i såväl civila som kriminella mål — för mindre viktiga
mål tycks såsom domstol »a torgheno vte» hava fungerat ett
utskott, bestående av fogde och tvenne rådmän. Den hade att
utfärda allmänna stadgar rörande stadens hushållning, näringar,
administration o. s. v. Den hade i sin hand förvaltningen av
stadens egendom, skötseln av dess räkenskaper, omsorgen om
polisväsende, renhållning, byggnadsväsende, näringsliv o. s. v.
Slutligen utgjorde den den ordinarie exekutiva myndigheten.
Från stadsstyrelsen såsom domstol kunde vädjas under
konungens dom. För detta syfte skulle kungligt räfsteting hållas i staden
tvenne gånger om året av en bland konungens råd och en från
vederbörande domkapitel.
Staden ägde i sin tjänst åtskilliga tjänstemän med bestämda
ämbetsuppgifter. Stadsskrivaren, vilken alltid skulle vara en
svensk, hade att föra stadens böcker, såsom »tänkeboken»
(förteckningen över fattade beslut), jordeboken och »skotteboken»
(räkenskapsboken). Kämnärerna voro stadens uppbördsmän.
Särskilda personer hade att föra uppsikt över stadens mått, mål och
vikt. Dessutom omtalas taullskrivare, vårdskrivare (för stadens
vakthållning) m. fl.
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
