Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
djuren hund och katt. Proportionsvis torde kreatursstocken hava
varit tämligen stor, enär sädesodlingen ännu var inskränkt och
huvudinkomsten säkerligen berodde på ladugårdens avkastning.
Speciellt värderad var hästen, vilken för våra förfäder i
allmänhet spelade en alldeles särskild roll.
Med åkerbruket voro förbundna flera binäringar. Att döma
av lagarnas uppgifter var biskötseln under medeltiden
synnerligen utbredd. Honungen var ju även tidens förnämsta
sötningsmedel — framför allt använd vid mjödbrygden — och vaxet gick
till ljustillverkning. Skogsbruket, vilket vid denna tid var i
Sverige så gott som uteslutande ett bihang till åkerbruket,
inbragte bonden nödiga råämnen, såsom timmer, bränsle, bark, näver,
kol, tjära, ollon o. s. v. Jakten var en högst omtyckt
sysselsättning, vilken gav tillfälle till en välkommen omväxling i
dieten och därjämte inbragte de värdefulla skinnen; utförseln av
skinn- och pälsvaror synes i Sverige under medeltiden hava varit
ganska omfattande. Av stor betydelse var fisket. De flesta
matnyttiga fiskar, som i Nordens vatten förekomma, omtalas
redan under medeltiden såsom föremål för fångst. Under den korta
period de skånska landskapen tillhörde Sverige kom vårt land i
beröring med ett fiske av internationella mått, nämligen sillfisket
i Öresund. För storsjöfisket i Östersjön tillkommo tidigt
detaljerade bestämmelser.
Den svenska handeln kunde bygga på lysande traditioner
från forntidens sista århundraden, då särskilt ön Gotland var
centrum för den öst-västliga världshandeln. Under medeltidens första
århundrade gick denna handel starkt tillbaka, utan tvivel på grund
av den orientalisk-ryska handelns minskade betydelse och
upphörandet av Sveriges östliga orientering. Med 1100-talets början
gjorde, såsom i det föregående skildrats, ett nytt element sitt
intåg på de gamla svenska handelslederna, nämligen det tyska.
Den tysk-nordiska handeln tog sin början, markerad av de tyska
handelsmännens allt starkare framträngande i norr- och
österled. För Sverige betydde detta djupgående ekonomiska
omvälvningar. En svensk handel kunde åter uppblomstra, och det svenska
stadsväsendet i egentlig mening leder från denna tid sin uppkomst.
Särskilt framträdande blev de tyska handelsmännens roll i Visby,
;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
