Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
gårdarna av mångahanda skäl blivit högst opraktisk och invecklad.
På varje gård hade fallit ett flertal av smärre jordstycken, vilkas
lägen inom den gemensamma åkermarken syntes bestämda av
rent tillfälliga omständigheter. Det kunde förefalla angeläget att
genom en total omreglering av byn undanröja detta
missförhållande och kanske samtidigt åstadkomma, att varje delägare i byn
finge lika tillgång till byns såväl bättre som sämre jord. I de
äldsta svenska rättskällorna, landskapslagarna, se vi, hurusom just
strävanden i denna riktning vid medeltidens mitt voro aktuella i
Sverige. I upplandslagen talades om by, som ligger i »hambri
ok j forni skipt», och södermannalagen förkunnade
förkastelsedomen över »all hamarskipt». Det är otvivelaktigt, att med detta
hammarskifte avses just den tidiga fördelning av åkern i byn,
som ovan skildrats — ordet »hammar» står här i en ännu icke
klarlagd betydelse. I stället för det föråldrade hammarskiftet
påbjödo lagarna ett nytt skifte, vilket, då möjlighet därtill
förelåge, skulle ersätta det förra. Det nya skiftets namn var
solskifte. Om dess beskaffenhet få vi i lagarna utförliga
underrättelser. Bytomten skulle fördelas mellan bydelägarna allt efter
dessas äganderätt. Sedermera skulle åkermarken skiftas på
sådant sätt, att de enskilda åkertegarna stodo i samma
storleksförhållande och kommo i samma ordningsföljd med hänsyn till
väderstrecken som respektive deltomter i byn. Principen för
hela förfarandet uttrycktes med orden: »tomt är tegs moder».
Senare vittnesbörd ge vid handen, att solskiftet — vilket
otvivelaktigt byggde på dansk-tyska förebilder — ingalunda i någon
vidsträcktare mån genomfördes i Sverige.
Byorganisationen förutsatte, att grannarna i byn skötte en god
del av åkerbruksarbetet gemensamt eller åtminstone efter en
gemensam plan. I avseende på sättet att bruka jorden förelåg icke
nägot enhetligt system; såväl en- som två- och treskiftesbruk
torde hava förekommit. De odlade sädesslagen voro framför
allt kornet (bjuggen), rågen, havren och vetet. Av andra
odlingsväxter förekommo ärter, bönor och rovor, varjämte humle
odlades för ölbrygden och lin och hampa för klädes- och
reptillverkningen. Husdjuren voro i huvudsak desamma som nu:
hästar, kor, får, getter, svin, gäss och höns samt de speciella hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
