Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
salt, då det här var fråga om en nödvändighetsvara, vilken icke
i tillräcklig grad kunde produceras inom landet. I stigande var
införseln av öl och vin.
Några som helst siffror angående in- och utförselns storlek kunna
naturligtvis icke ens gissningsvis uppställas. Av allmänna skäl torde
det väl emellertid böra sägas, att bland exportartiklarna endast
metaller och skinnvaror och bland importartiklarna saltet och
klädet spelat en större roll för den ekonomiska situationen inom landet.
Att export av säd i Sverige vid denna tid kunde komma i fråga,
är måhända ägnat att väcka någon förvåning. Förklaringen
ligger i det faktum — vilket även för Sveriges senare ekonomiska
historia ej sällan måste beaktas — att den inre samfärdseln och
det inre ekonomiska sammanhanget mellan de svenska
landsdelarna ännu voro så föga utvecklade, att de olika bygdernas
behov icke mättes mot varandra, utan export av födoämnen kunde
äga rum från ett landskap samtidigt med att missväxt och nöd
rådde i ett annat.
Rörande den svenska medeltida handelns organisation kunna
här endast några antydningar givas. Till en början bör påpekas,
att den utrikes handeln beträffande såväl import som export
naturligtvis i huvudsak kom i händerna på tyska handelsmän. För
landets inre handelsförhållanden bestämmande voro vissa
reglerande grundsatser, åsyftande dels städernas och landsbygdens
ställning till varandra, dels städernas inbördes. I det förstnämnda
avseendet märkes det redan av Magnus Ladulås hävdade
förbudet mot landsköp, d. v. s. handel på landsbygden. All
köpenskap skulle drivas i städerna, varest för detta ändamål
anordnades speciella torgdagar och marknader. Förbudet var omöjligt
att någonsin i sin fulla räckvidd genomdriva, så mycket mer
som dess syfte ju näppeligen av allmogen kunde vare sig fullt
uppfattas eller uppskattas. Urgamla privilegier för enskilda
landsdelars befolkning korsade för övrigt på många punkter det
antagna systemets grundtanke. Vad det inbördes förhållandet
mellan städerna angår, kunde man i Sverige skönja tydliga
ansatser till den inom den hanseatiska handelsvärlden utbildade
motsättningen mellan »stapelstäder» och »uppstäder», d. v. s.
mellan centra för den större, särskilt utrikes handeln och smärre
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
