Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
städer, vilka ej hade rätt att driva handel på utlandet eller på
avlägsnare orter utan i sin ekonomiska verksamhet stodo i
beroende av de förra. Såsom helt naturligt är, var det i Sverige
staden Stockholm, vilken man framför allt sökte bereda en
privilegierad position. I Magnus Erikssons stadslag föreskrevs, att
»valle aff Finlande, vtan Abo byamæn, aff Nylande, Rodhenum,
Helsingalande eller Gæstrikalande, skulu hwarghen sin marknadh
medh skipum at driffwa vtan i Stocholme widher boot XL marka
konungenum ok stadhenum enskylt». Den härskande uppfattningen
gick alltså i den riktningen, att landet hade större nytta av ett
rikt och blomstrande Stockholm än av ett flertal välmående
smärre städer i dess grannskap. Beträffande själva handelns
utövande konstaterades en bestämd strävan att på alla möjliga
sätt gynna städernas egna köpmän och inskränka de främmande
köpmännens, gästernas, rörelsefrihet.
Med handels- ochstadsväsendet nära förknippat var hantverket.
Till en viss grad stod väl detta i relation till åkerbruket, och
åtskilliga hantverkare, såsom snickare, skomakare, skräddare,
smeder m. fl., voro sedan gammalt bosatta å landsbygden och drevo
där sin näring. I stort sett sökte man emellertid i Sverige
liksom i det övriga Europa att koncentrera hantverket till
städerna. Redan från 1300-talets början finnas förordningar av
regeringsmakten åsyftande att förmå »gärningsmän» att inflytta
till städerna. För de olika hantverken bildades hantverksföreningar,
skrån, som ägde att reglera och övervaka de respektive yrkenas
utövande. Dylika skrån, vilkas ursprung ännu är tämligen
omtvistat och vilkas förekomst i Sverige naturligtvis sammanhänger
med det starka utländska inflytandet, ha sannolikt tämligen tidigt
blivit i mer eller mindre utvecklad form inrättade. I Magnus
Erikssons stadslag omnämnas de visserligen icke direkt, såsom
ovan påpekats, men man tycker sig ana deras tillvaro bakom
stadslagens bestämmelse, att »engin gerningis man ma ella skal
flere æmbete vppe halda ella idhkna æn enne handa gerning ok.
enga andra köpslaghan». I varje fall förefinnes från år 1356 en
stadga av konung Magnus Eriksson rörande skräddarna i
Stockholm, vilken på denna punkt ger otvetydiga upplysningar.
Konungen talar nämligen i denna stadga om »sartorum universitas» och
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
