Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
livsmedel. Självklart är, att de reformer å byväsendets område,
vilka ovan omtalats och som naturligtvis i någon mån avsågo
även själva jordbruksnäringens bästa, tillkommit under
konungadömets medverkan. Under Magnus Erikssons tid utgavs den,
så vitt vi veta, första svenska »överflödsförordningen» —
naturligtvis även tillgodoseende ett direkt ordningssyfte — och samma
konungs gästningsstadgar inrymde fixerade livsmedelstaxor till de
vägfarandes tjänst.
På stads- och handelspolitikens område kom den svenska
konungamakten snart under inflytande av den i det kontinentala Europa
starkt utbildade »stadspolitiken» i speciell mening. Genom förbud
mot »landsköp» sörjdes för en riklig tillförsel till städerna av
livsmedel och råvaror. Till städerna koncentrerades de
egentliga s. k. stadsnäringarna, nämligen handel, sjöfart och hantverk.
Rörande såväl handel som hantverk gåvos detaljerade föreskrifter,
och stapelpolitikens grundsatser gjordes också i Sverige i någon
mån gällande. I det hela torde kunna sägas, att konungens
ekonomiska politik huvudsakligast inriktades just på vad med
städerna och deras verksamhet sammanhängde.
I sin reglering av den utländska handeln kunde den svenske
konungen använda sig av tullen. De ytterst få källuppgifter,
vilka vi från denna tidsperiod äga rörande svenska
tullförhållanden, giva klart vid handen, att tullen av konungen betraktades
såsom uteslutande ett medel för fiskaliska eller därmed
besläktade syften. I väsentlig mån berodde detta på det betydelsefulla
faktum, att den stränga handelsregleringen ingalunda innebar
någon protektionism, ett skyddande av landets egen produktion
gent emot utländsk konkurrens. Den medeltida svenska
ekonomiska uppfattningen behärskades liksom den samtida utländska i
regeln av vad som med ett betecknande namn blivit kallat
»varukärlek», d. v. s. man strävade att förvärva och kvarhålla i
landet så mycket nyttighetsvaror som möjligt. Följden härav åter
blev den, att man drevs in på en nationell försörjningspolitik,
innebärande uppmuntran av all varuimport och mer eller mindre
tydlig obenägenhet mot utförseln av varor ur landet. Det ovan
sagda rörande konungens livsmedelspolitik förtjänar på denna
punkt att åberopas.
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
