Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
Den svenska konungamaktens livliga och verksamma intresse
för bergsbruket har tidigare vid flera tillfällen blivit berört. De
stora ekonomiska fördelar, som här stodo att vinna, lågo i öppen
dag. Speciellt har väl lockat utsikten att inom det egna landet
förvärva tillgång till ädel metall — en ovärderlig förmån vid
det svenska penningväsendets så småningom skeende
uppbyggande;s:
De sociala förhållandena ha, såvitt vi kunna döma, under
den äldre medeltiden undergått ej oväsentliga förskjutningar.
Under kyrkligt inflytande tillbakaträngdes träldomen i Sverige
mer och mer för att slutligt försvinna. Jag erinrar från det före
gående om Birger Jarls förbud mot gävträldom och om Magnus
Erikssons avlysande av träldomen i Västergötland och Småland.
Folkets huvudmassa utgjordes väl fortfarande av självägande
bönder med dem understående klasser av skiftande karaktär och
namn, såsom allmänningskarlar, landbor, brytar, torpare, legohjon
o. s. v. Över bönderna höjde sig emellertid en allt fastare
utpräglad grupp av stormän, andliga och världsliga. Denna grupp,
som sammanslöts av gemensamma intressen och genom
privilegier trädde i särskilt förhållande till konungamakten, förvärvade
ofta massor av gods i landets olika delar och nedtryckte stora
delar av befolkningen till sina mer eller mindre direkt beroende
tjänare. Skillnaden mellan en över- och underklass inom de
fria männens led började därför i Sverige att skarpt framträda.
Såsom särskilda ståndsbildningar gjorde sig nu också gällande
det lägre prästerskapet och städernas borgare.
I sammanhang med en differentiering mellan samhällsklasserna
gick naturligtvis också en differentiering i levnadsätt och seder.
Den egentliga allmogen levde väl alltjämt sitt från forntiden
ärvda enkla liv, delat mellan det tunga arbetet för livets
nödtorft och vilan och glädjen under årets fest- och högtidsstunder.
Kristendomens fullständiga genomförande bragte visserligen i ett
avseende en betydelsefull förändring härutinnan, ity att kyrkans
seder och inrättningar inom kort satte sin prägel även på folkets
vardagliga liv. Redan dagarnas helgonnamn förde bondens
tankar till kyrkan och dess heliga tilldragelser. De kyrkliga hög-
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
