Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
kännedom om en mångfald gillen spridda över hela den svenska
landsbygden. Men sin fulla utbildning fingo gillena sannolikt
blott i städerna, och det är säkerligen ofta stadsgillena, vilka stått
som mönster och förebilder för de lantliga gillena. Påpekas bör
dessutom i detta sammanhang, att även hantverksskråna i
städerna i mycket framträtt i gillenas form och med deras speciella
ändamål. Till sin allmänna karaktär voro gillena av växlande
art. I allmänhet torde det dock kunna sägas, att gillena voro
sammanslutningar till ömsesidigt skydd och understöd liksom till
gemensam andlig och lekamlig uppbyggelse. I spetsen för gillet
stod vanligen en ålderman, vilken stundom till sitt biträde hade
tvenne gillesvärjande vid sin sida. Gillets medlemmar
sammanträdde till gillessamkväm, vilkas ordning fastställts genom
noggranna regler. Någon bland kyrkans många populära
helgongestalter var gillets skyddspatron och därmed också merendels
namngivare; till dess ära höjdes den förnämsta minnesskålen vid
de stora gillesfesterna. Beträffande gillets uppgifter gent emot
de enskilda medlemmarna har någon fullt genomförd enhetlighet
icke förekommit. Tillsyn vid sjukdom och hjälp till en hederlig
begravning ha väl utgjort de högst skattade förmånerna av
ledamotskap i ett gille. Stundom finner man dock gillesbrödraskapet
ställa för sig betydligt mera omfattande syften: inom gillet skulle
rättstvister mellan gillesbröderna slitas, och vid vådadråp av
utomstående skulle den skyldige gillesbrodern kunna påräkna de övriga
gillesmedlemmarnas hjälp att genom flykten undandraga sig det
hotande straffet. Det behöver icke framhållas, att särskilt den
sista bestämmelsen är av synnerligen ålderdomlig färg och för
oss tillbaka till långt avlägsna tider.
Den korta översikten över de sociala förhållandenas utveckling
under äldre medeltid bör icke avslutas utan att uppmärksamheten
fästs även vid en annan betydelsefull social förändring under denna
tid. Kvinnans ställning inom samhället har, såsom i den
föregående framställningen av Sveriges politiska historia närmare
utvecklats, undergått en gradvis skeende höjning. På det rättsliga
området är märkesstenen — om man bortser från konung Erik
den Heliges mera apokryfiska ingripande i frågan — Birger Jarls
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
