Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
iakttagande av ett högtidligt ceremoniel och beledsagades av
ridderliga vapenövningar och stora festligheter. Ur Erikskrönikan
har tidigare återgivits skildringen av ett riddarslag i Sverige
under Magnus Ladulås’ tid. Från senare medeltiden känna vi
den riddared, som den nye riddaren avlade, förpliktande till kamp
för den heliga kyrkan, för konung och fosterland och för
värnlösas skyddande. Även i Sverige förbundo sig snart med
riddarväsendet romantiska och även mystiska föreställningar, vilka
väsentligen bidrogo till utbildandet av en stark och exklusiv
klassanda hos de samhällskretsar, vilka voro riddarväsendets egentliga
bärare och målsmän.
Det lägre prästerskapet skilde sig ävenså ut ur folkets massa.
Detta berodde emellertid så gott som uteslutande på dess
andliga kall och därmed förknippade rättsliga och sociala
företrädesrättigheter. I ekonomiskt avseende intog församlingsprästen väl
i huvudsak samma ställning som en fullsutten bonde. Han levde
på sin prästgård en lantbrukares liv, och hans bostads- och
övriga levnadsförhållanden torde föga hava avvikit från den honom
omgivande bondebefolkningens.
Med städernas borgare påträffa vi ett befolkningselement, vilket
av påtagliga skäl var underkastat starkare fluktuationer än andra
samhällsklasser och på vilket det utländska infiytandet måste göra
sig kraftigast gällande. Bostäderna i de förnämsta städerna gjordes
större och rymligare; såsom byggnadsmaterial användes ej så
sällan sten. I husgeråd och dräkter kunde borgarna naturligtvis
utveckla en betydligt större omväxling och rikedom än bonden,
vilken saknade stadens mer eller mindre direkta förbindelser med
den utländska handelsvärlden. Borgarnas levnadssätt och seder
påverkades starkt av städernas särskilda förhållanden och av de
nya sedvänjor, vilka infördes av inflyttande tyska köpmän och
hantverkare. Särskilt kom umgängeslivet att i städerna spela en
mera framträdande roll än på den glest befolkade landsbygden.
Betydelsefullt i detta senare avseende blev gillesväsendet.
Visserligen är gillesväsendet — vars ursprungliga innebörd och äldsta
historia såväl i Sverige som i utlandet ännu icke äro
tillfredsställande utredda av forskningen — ingalunda en specifik
stadsföreteelse. Tvärtom äga vi, åtminstone från senare medeltiden,
370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
