Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 1. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N.
ANDLIG ODLING.
T.
KYRKAN.
Den kristna kyrkans öden i Sverige under äldre medeltid ha
i det föregående blivit följda i den mån de omedelbart
sammanhängt med eller ingripit i det politiska livets växlingar. Det
återstår här att från den kyrkliga institutionens egen synpunkt
sammanställa de viktigaste fakta av dess tidigare medeltidshistoria
samt att om möjligt något klarlägga det vittgående inflytande,
som den kristna religionen förmått utöva å Sveriges folk under
kyrkans äldsta skede i vårt land.
Den kristna kyrkans organisation framväxte så småningom
i nära anknytning till den allmänna kyrkliga ordningen. Ännu
vid medeltidens början torde kyrkan i Sverige ha befunnit sig
på missionskyrkans stadium och sålunda icke nått fram till fast
reglerade och i förhållande till varandra strängt avgränsade
kyrkliga indelningar. Utvecklingen förde emellertid snabbt i denna
riktning. En påvlig provinsförteckning från 1100-talets början
uppgiver såsom biskopliga residensstäder i Sverige Skara,
Linköping, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås. Av
de begynnande stiftsbildningar, som sålunda antydas, ha snart
Eskilstunas och Sigtunas försvunnit — Eskilstunas på grund av
konkurrensen med det närbelägna Strängnäs’ och Sigtunas på grund
av biskopssätets förflyttning till (Gamla) Uppsala. Vid 1100-talets
mitt ägde Sverige sålunda fem biskopsstift, nämligen Skara,
Linköping, Strängnäs, Uppsala och Västerås. Under senare
hälften av 1100-talet tillkom biskopsstiftet i Växjö och omkring år
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
