Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 2. Litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUREN
talet. Något yngre äro de sannolikt av biskop Brynjulf
Algotsson av Skara författade legenderna om Helena av Skövde och
Södermanlands apostel S:t Eskil. Tämligen samtidiga med
dessa senare äro legender över andra svenska helgongestalter,
såsom S:t Erik, S:t Henrik och den helige Botvid. Till
legendlitteraturen må också räknas levnadsteckningen över Birgitta,
som strax efter hennes död författades av hennes båda
skriftefäder Petrus Olavi från Alvastra och Petrus Olavi från Skeninge
och som utgör den förnämsta källan för vår kunskap om den
ryktbara sierskans liv.
Av mindre värde från rent svensk synpunkt äro de många
medeltida översättningarna och bearbetningarna av främmande
helgonlegender. Tvenne större sammelverk av denna art böra
dock här ihågkommas. Ett fornsvenskt legendarium, vilket
väsentligen grundar sig på ärkebiskop Jacobus de Voragines
ryktbara arbete »Legenda aurea», inrymmer en mångfald av
legender jämte åtskilliga krönikeartade notiser. Det inom den katolska
kyrkan synnerligen bekanta verket Vitæ patrum, innehållande
moraliserande exempel ur heliga mäns leverne, blev i valda delar
översatt på svenska och använt såsom uppbygglig läsning.
Ur den kristna gudstjänsten framgick dock även en svensk
medeltidslitteratur i bunden form. I de officier eller
gudstjänstritualer, vilka upprättades i och för de kyrkliga högtiderna,
infogades vid sidan av prosastyckena religiösa hkymner. De flesta
av dessa utmärka sig för visso icke för någon högre vare sig
religiös eller poetisk inspiration och förtjäna från den
synpunkten föga uppmärksamhet. I några fall ha emellertid begåvade
diktare lyckats anslå djupare toner. Biskop Brynjulf av Skara
har författat flera hymner, vilka utmärka sig för varm känsla och
en ingalunda vanlig formskönhet. Birgittas genomgripande insats
i svenskt fromhetsliv framkallade den äldre medeltidens vackraste
skapelser på detta område. Biskopen i Linköping Nicolaus
Hermanni, vilken stått Birgitta nära, ägnade åt hennes minne
en hymn, vars första strof för eftervärlden blivit oförgätlig:
»Rosa rorans bonitatem,
stella stillans claritatem,
Birgitta, vas gratiæ!
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
