Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 2. Litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG ODLING
Rora cœli pietatem,
stilla vitæ puritatem
in vallem miseriæ!»
Nicolaus Hermannis samtida ärkebiskop Birgerus Gregorii
framträdde med hymner över Birgitta, vittnande om sin författares
ingalunda obetydliga litterära begåvning. Birgittas skriftefader
magister Petrus Olavi från Skeninge utarbetade den s. k. cantus
sororum (sedermera översatt till svensk prosa under namnet
Jomfru Mariæ Yrtegardher), innehållande hymner till den Heliga
Jungfrun, avsedda att föredragas vid de dagliga gudstjänsterna
i birgittinerklostren.
Vi övergå till den äldre medeltidens världsliga litteratur.
Någon större rikedom hava vi för visso icke på detta område att
vänta, speciellt icke i fråga om den egentliga skönlitteraturen,
där det profana intresset under den kyrkligt inriktade kulturens
tyngd hade svårt att riktigt göra sig gällande.
Äldre medeltiden är i fråga om sagoskrivningen en
glansperiod för flera av de nordiska länderna. För Sveriges
vidkommande är detta till synes icke fallet. Inga svenska konungasagor,
inga svenska äventyrsskildringar hava blivit till vår tid bevarade.
Och dock är därmed icke uteslutet, att dylika en gång kunna
hava förefunnits. I den dansk-norsk-isländska sagolitteraturen
hänsyftas gång efter annan på svenska förhållanden och i Sverige
utspelade händelser under omständigheter, som kunna antyda,
att även svenska historiska berättelser en gång existerat och
varit kända bland Skandinaviens folk. Rörande dessas eventuella
omfattning och innehåll lönar det sig emellertid icke att numera
uttala några förmodanden. Den svenska traditionslitteraturen
för ifrågavarande epok blir under sådana förhållanden synnerligen
fattig. Med kristendomens införande började i kloster och vid
domkyrkor föras annaler, inrymmande kortfattade dags- och
årsanteckningar rörande viktigare händelser. Till äldre
västgötalagen finnas fogade längder över Sveriges kristna konungar
och Västergötlands biskopar och lagmän. En egendomlig
litterär-historisk produkt föreligger i Gutasagan, skildrande ön
Gotlands första bebyggande och gutafolkets äldsta öden. Om
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
