Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 2. Lybecks ingripande. Befrielsekrigets senare skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
och konungen hade förmått dem att lyssna till hans idéer.
Ett skandinaviskt handelskompani skulle bildas med egna kontor
på olika platser i Europa i syfte att bringa den nordiska exporten
och importen i sina händer och göra sig oberoende av tyskarna.
För samma ändamål borde också en fri förbindelse öppnas med
holländarna. Med de merkantila intressena förbundo sig även
de fiskaliska, omsorgen om förökade inkomster. Sundstullen
höjdes och skulle. hädanefter uppbäras i Köpenhamn, som var
ämnat att bliva det nya huvudsätet för handeln i Norden. Huru
skulle det gå med den gamla medelpunkten i Östersjövrån vid
Traves mynning? Faran var måhända för ögonblicket icke så
överhängande; man kände nog i Lybeck de nordiska städernas
låga utveckling och kapitalfattigdom, men holländarna voro redo
att intaga Lybecks plats, och som konung över de tre rikena
tycktes Kristian Il komma att förfoga över väldiga maktmedel.
Det kunde vara tryggast att i tid förebygga, och därtill
saknades ej möjligheter. Man kunde å ena sidan understödja
upproret i Sverige samt den unge och lovande Gustav Eriksson.
Man kunde å andra sidan räcka handen åt hertig Fredrik av
Holstein, som icke älskade brorsonen på den danska tronen och
gärna grep efter varje tillfälle att motarbeta honom. Och 1521
riktade Kristian II ett direkt angrepp mot stadens frihet och oberoende.
Vid ett möte med sin kejserlige svåger i Nederländerna hade
han lyckats avlocka denne en bekräftelse på alla Danmarks forna
rättigheter i norra Tyskland, Lybeck inbegripet, och ryktet
överdrev som vanligt verkligheten. I september samma år
uppfordrade han rådet i Lybeck att ej tillåta stadens borgare att göra
någon hjälp åt Sverige; han skulle i motsatt fall hålla sig
skadeslös hos Lybeck.
Redan på hösten 1521 behandlades frågan om den nordiska
politiken på en församling i Lybeck av ombud från de vendiska
städerna, en vendisk stadsdag,1 och därefter på en sådan i
januari 1522, men Lybeck rönte ett tämligen kyligt mottagande för
sina förslag. Då beslöt man sig för — det var ett drag av
statsmannaklokhet — att räcka handen åt rivalen i Preussen, åt Dan-
1 De vendiska städerna, Lybeck, Hamburg, Lüneburg, Rostock, Wismar,
Stralsund, bildade inom Hansan en trängre, något fastare sammansluten krets.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
