Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 2. Lybecks ingripande. Befrielsekrigets senare skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
I slutet av november ankom Norby själv med 13 skepp, för
sent för att rädda transportskeppen, och lade sig i »Coggendep»
(Kodjupet) utanför Vaxholm. De svenska och lybska skeppen
kommo honom till mötes, riksföreståndaren var själv med och
befann sig på Resarön, där han »hoppades få se sin lust på sina
fiender»» Men det kom ej till något sjöslag. De lybska
rådsherrarna skyllde på det trånga farvattnet, men från svenskt håll
påstods, att lybeckarna burit sig förrädiskt åt. Så lågo de
omkring en vecka mot varandra, tills Norby den 9 december fann
sig föranlåten att vända om. Lybeckarna följde efter en mil
längt, men han lyckades komma undan. Vems felet var, finge
tiden visa, menade man å den lybska sidan, där man
uppenbarligen var generad över den snöpliga utgången. Lybeckarna
fläckade den vunna framgången genom en ogärning; de kastade
några hundra av fångarna bundna till händer och fötter över
bord.
Målet var emellertid så till vida vunnet, att Stockholms
undsättning hade misslyckats, och ehuru staden ännu försvarade sig
tappert ett halvt års tid, kunde ställningen betraktas som
hopplös. Redan i slutet av sommaren var tillståndet bedrövligt.
Borgarna rymde, präster, kvinnor och barn utdrevos, staden
begynte bliva öde, trähusen nedhöggos för att användas till bränsle
eller försvarsverk, ammunition började tryta, och farsoter
härjade. De svenska lägren både i norr och söder flyttades allt
närmare, det ena slutligen in på Södermalm, det andra till
Munklederna eller Kungsholmen, och mellan båda lägren lades en
flottbro; en annan byggdes mellan Södermalm och Valmundsön
(den nuvarande Djurgårdsön), och staden inneslöts sålunda på
fyra sidor. Norby fick snart fullt upp att göra med försvaret
av Kalmar, svenskarna gjorde sig till herrar på Öland, och han
föreslog sin herre och konung att vända sig till Ryssland med
begäran om hjälp mot Sverige.
Upprorets snabba utbredning hade varit en överraskning för
Kristian II, som, när han på nyåret 1521 återvände till sin
huvudstad, trodde sig lämna ett avväpnat, bedövat och brutet folk
efter sig. I Danmark hade han efter återkomsten bland annat
ägnat sig åt en lagstiftningsverksamhet, som gjort hans namn
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
