Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 2. Lybecks ingripande. Befrielsekrigets senare skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
Under tiden togs omsider det avgörande steget för att
fullständigt upplösa unionen med Danmark. Ett allmänt möte hade
varit påtänkt redan i början av året men uppsköts alltjämt av
olika anledningar och utlystes slutligen att hållas i Strängnäs
vid pingsttiden (slutet av maj) 1523. Där infunno sig rikets
råd och adel, köpstadsmän, bergsmän och den menige mans
fullmäktige. De lybska sändebuden Bernd Bomhouwer och
Herman Plönnies voro ock närvarande. Den 3 juni kompletterades
riksrådet med nio nya medlemmar, främst bland dem tysken
Berend von Melen, dessutom stridskamraterna Erik och Ivar
Fleming från Finland, bröderna Axel och Knut Andersson av
släkten Lillia, ännu en finne, Björn Clausson (Lejon),
västmanlänningen Peder Hansson (Forstena-släkten) m. fl. Domprosten
i Västerås, mäster Knut, säges hava hållit ett latinskt tal, gående
ut på att de svenska borde välja sig en konung och deras gamla
konungarike ej längre vara en ladugård eller ett annex åt någon
annan, samt föreslagit riksföreståndaren Gustav Eriksson.
Förslaget mottogs med allmänt bifall, men riksföreståndaren gjorde
motstånd och lät, säges det, endast med svårighet »afbedja sig».
Den 6 juni blev han emellertid samfällt av meniga rikets råd
och allmoge i Sverige korad konung till Sveriges rike
»Gud till lov, heder och ära och alla andeliga och världsliga i
Sverige till nytta, gagn, beskärm och långligt bestånd». Huru
valet i övrigt tillgick, känner man icke; efter detsamma
växlades tvivelsutan några försäkringar mellan konung och
ständer — en nyligen påträffad uppteckning återger sannolikt
ordalydelsen av konungens förbindelse —. Omedelbart därefter
utfärdade den nye konungen sitt öppna brev till meniga
riket om vad som timat, med löfte att skicka sig mot sina
undersåtar i alla punkter, såsom Sveriges och sankt Erik
konungs lag innehöll. Rådet å sin sida utsände en skrivelse
på latin till »alla dem, som söka och älska sanningen och
önska den eviga saligheten», med en utförlig motivering
varför de fördrivit konung Kristian och ärkebiskop Gustav Trolle
samt valt Gustav Eriksson till konung. Den slutade med en
förvisningsdom över ärkebiskopen, som röjde, huru avskydd
han var: »ärkebiskop Gustav, en upprorisk, grym och blodtörstig
4a4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
