Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 2. Lybecks ingripande. Befrielsekrigets senare skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFRIELSEKRIGETS SENARE SKEDE
lågtyska och spriddes en bitter och obarmhärtig anklagelseskrift
mot konung Kristian, ställd till påve, kejsare, konungar och
furstar m. fl. Under den börjande upplösningen i det danska
riket kastade vidare den unge riksförestandaren sina blickar djärvt
utom det gamla Sveriges gränser, härvid följande maningar av
biskopen i Linköping, som i rikets »gamla register»1 bland annat
lärt känna, huru Skåne, Halland och Bleking en gång
traktatsenligt lytt under svenska kronan, men även på tillskyndan av
de lybska rådsherrarna. Redan på nyåret hade ett anfall riktats
mot Skåne, som dock misslyckades till följd av ett hastigt
påkommande töväder med vattenflod. På våren satte sig Berend von
Melen i besittning av Bleking, och samtidigt uppmanades
invånarna i Skåne och Halland på ena sidan, Jämtland på den andra
att åter giva sig under Sverige, dit de med rätta hörde. Ture
Jönsson, som hade släktförbindelser och gods i Norge, skickades
med en styrka dit jämte Lars Siggesson (Sparre) och var utsedd
till landets hövitsman men måste snart draga sig tillbaka. Norra
delen av det nuvarande Bohuslän eller Viken var den enda vinsten
av denna expedition, varjämte Älvsborg av danskarna utrymdes
och brändes, Ett nytt angrepp mot Skåne skulle utföras av
Melen, men sedan Kristian II lämnat sin huvudstad och sitt rike,
var ställningen helt förändrad. På någon anslutning av de skånska
ständerna var icke längre att vänta, ett stillestånd avtalades, och
det var meningen, att en kongress skulle hållas i Åhus
midsommartiden 1523 i närvaro av hertig Fredriks, Sveriges, Danmarks
och hansestädernas sändebud, där det skulle avgöras, vem Skåne
och Halland med rätta tillhörde, varpå Melen lämnade Bleking.
Om denna kongress är ingenting vidare känt, men planerna på
Skåne och Halland kunde i alla fall anses förfelade till stor
grämelse för biskop Brask, som hade hoppats, att man till och
med utan svärdsslag skulle kunnat vinna de båda landskapen,
och nu måste se en älsklingstanke gå upp i luft. Ett så stort
företag var ej avpassat efter det dåvarande Sveriges krafter,
och de landfasta provinsernas återförening skulle ännu dröja
länge. ;
1 Det numera förlorade s. k. registrum regni innehöll avskrifter av viktiga
statsurkunder under medeltiden.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
