Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 3. Uppgörelsen med Lybeck. Gottland och Malmö recess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
omständigheter sörja för att ön ej komme från den danska
kronan. Kristian II:s svar kom emellertid för sent för att utöva
något inflytande på händelsernas gång. Redan tidigt på året
hade danska riksrådet satt sig i förbindelse med Norby, och
knappt hade svenskarna landstigit, förrän denne inledde
underhandlingar om att hylla konung Fredrik och överlämna
Gottland till Danmark. Han fick till svar, att han finge behålla
Gottland på samma villkor som under Kristian II, och
förklarade sig i juni beredd att överlämna slottet till konung Fredrik,
om han finge undsättning. En konflikt med Sverige hotade
sålunda, och man beslöt i Danmark att påkalla Lybecks
mellankomst.
En riksdag sammanträdde i Köpenhamn sommaren 1524;
meningen var, att Fredrik I då skulle krönas, och ombud från
de vendiska städerna inbjödos dit. De lybska ombuden,
borgmästaren och riddaren Tomas von Wickeden och
rådmannen Bernd Bomhouwer, anlände den sista juni. Redan vid
första audiensen beklagade sig danskarna över svenskarnas
erövring av Bleking och Viken samt angrepp på Gottland.
Lybeckarna måste ställa så till, att svenskarna lämnade ön; i annat fall
måste man börja krig. Stämningen var uppretad; »här kan man
ej rätt lida, att Gustav kallas konung», skrev ett närvarande
vittne. Lybeckarna, som djärvt förnekade, att någon av dem
intalat den svenske konungen till företaget, förklarade först, att de
ej kunde taga någon befattning med saken, men gjorde efter hållen
överläggning den första eftergiften. De förklarade sig villiga
till en beskickning för att påverka den svenske konungen, som
befann sig i Jönköping. Där infunno sig även två danska
rådsherrar, Albert Jepsen och Axel Bragde; från Lybeck kom den
inflytelserike och med Sverige välbekante rådsherren Bernd
Bomhouwer; dessutom kommo ombud från Rostock och
Stralsund. Bomhouwer hade, påstod konungen nägot år efter,
med korslagda armar vid Gud och alla hans helgon lovat, att
ingenting skulle komma att förhandlas, som kunde vara honom
och riket skadligt; och det lyckades verkligen hanseaterna att
förmå konung Gustav till löftet att personligen möta den danske
konungen i Malmö och underkasta sig skiljedom, men han for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
