Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 2. Sturepartiet. Norby och von Melen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUÜUREPARTIET. NORBY OCH VON MELEN
Segeberg i mars 1525 hade på de sistnämndas enständiga yrkande
avtal träffats såval om gemensamt uppträdande för att driva
Norby från Gottland som ock om den ersättning, som borde
tillkomma dem. Medan den danska expeditionen dröjde, gjorde
lybeckarna på egen hand ett försök att genom överrumpling
komma i besittning av ön. En lybsk eskader lämnade Trave i
april, seglade till Bleking, där den förstörde Norbys fartyg, och
sedermera till Gottland. Visby intogs med storm den 13 maj.
Norbys folk antände staden, lybeckarna plundrade den och
började därpå belägra Visborg. De vände sig längre fram till
konung Gustav för att få undsättning på Gottland, ty en dansk
expedition väntades, men han svarade avböjande. Samtidigt, i
oktober, kom den nämnda expeditionen till Visby, medförande
Norby själv, och först efter hans nödtvungna ingripande
överlämnades Visborg. Men nya tvister uppstodo med lybeckarna
om rätten att hålla slottet besatt, och långdragna
underhandlingar måste tillgripas, som omsider ledde till att Lybeck, utom
andra förmåner, i augusti 1526 fick sig tillförsäkrad
besittningsrätten till Bornholm på 50 år. .
Gustav Vasa hade på goda grunder ej gärna sett, att Norby
blev hans granne i Bleking. Snart förspordes ock klagomål
över nya kaperier å Norbys sida, medan denne besvärade sig
bland annat över att hans tjänare och dotter höllos i svensk
fångenskap, och i maj 1526 lät han formligen anhålla hos konung
Fredrik, att denne skulle se genom fingrarna, om han försökte
bemäktiga sig en ort i Sverige: ginge det väl, skulle det vara
konungen och Danmarks rike till bästa; varom icke skulle han
stå sitt eget äventyr. Men å andra sidan underhöll Kristian II
förbindelser med honom och begagnade sig för detta ändamål
bland andra även av Berend von Melen. Den tyske riddaren
hade nämligen efter sin flykt från Kalmar närmat sig sin forne
herre. Han förklarade, att han alltid menat honom väl, vilket
bevisades av hans handlingssätt, varigenom han kommit i ogunst
hos Gustav Eriksson; han stode nu i förbindelse med Norby;
om han personligen uppsökte och stannade hos denne, skulle
det ske konung Kristian till godo. I april 1526 varnade han
staden Amsterdam för all handel på Sverige; ville man däremot
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
