Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 1. Utrikespolitiken 1525-1537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
interimistiska förhållandet. Det blev också beslutet. Olaus Magni
avsändes till Nederländerna på våren 1527 och avböjde där alla
förslag, som gjordes att utsträcka holländarnas handelsfriheter.
Regentinnan Margareta nöjde sig med att den 29 juli på vissa
villkor ratificera de senast gjorda tilläggen. Någon formlig, för
framtiden gällande traktat blev sålunda ej avslutad, men
handelsförbindelserna fortforo i alla fall. Beskickningen till
Nederländerna vart Olaus Magnis sista officiella uppdrag för konung
Gustavs räkning. Snart räknades även han bland de svenska
landsflyktiga, som för kyrkoförändringens skull föredrogo att
stanna i utlandet.
Av mindre aktuell betydelse var för ögonblicket förhållandet
till den halvbarbariska och hotande moskovitiska staten i
öster, som uppstått genom Novgorods erövring 1478.
Förhållandet till Sverige förblev tills vidare detsamma: ömsesidiga
gränstvister och härjningar. Den år 1523 avsända beskickningen
hade ej kommit längre än till Novgorod och där, 3 april 1524,
utverkat bekräftelse på den 1510 ingångna 60-årsfreden. Då de
ryska sändebud, som skulle infinna sig i Stockholm både för
att mottaga konungens bekräftelse på den i Novgorod förvarade
fördragsurkunden och själva bekräfta det svenska exemplaret,
icke infunno sig, avsändes 1526 en ny svensk beskickning, som
kom ända till Moskva. Något väsentligt uträttade den icke
annat än att nu ryska sändebud verkligen kommo till Sverige
och där i maj 1527, mottogo den svenske konungens bekräftelse
genom korskyssning; själva kunde de ej göra någon sådan, då
det ryska exemplaret av fördraget påstods ha gått förlorat. Det
oaktat har fördraget ansetts äga gällande kraft. I Moskva hade
de svenska sändebuden ett intressant och oväntat möte. De
funno där den förut omtalade Francesco av Potenza, vilken
såsom påvlig nuntie avsänts till Ryssland för att åstadkomma
en förening mellan den grekiska och romerska kyrkan och nu
begagnade tillfället att göra sina rättigheter till Skara stift
gällande. Svenskarna svarade endast med artigheter och låtsade
okunnighet om hans utnämning till den svenska
biskopsvärdigheten. Efter ryske storfursten Vasilijs död 1533 måste med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>