Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 1. Utrikespolitiken 1525-1537 - 2. Skulden till Lybeck och klockupproret. Kristian II:s sista restaurationsförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKULDEN TILI. LYBECK OCH KLOCKUPPRORET
förmyndarregeringen för efterträdaren Ivan Vasiljevitsch en ny
fredstraktat (1537) ingås på sextio år. Enligt densamma skulle
senare en gränsreglering äga rum. Om därmed sammanhängande
förhållanden skall längre fram förtäljas.
2.
SKULDEN TILL LYBECK OCH KLOCKUPPRORET.
KRISTIAN Il:s SISTA RESTAURATIONSFÖRSÖK.
Gustav Vasa har upprepade gånger påstått, att han genom
Herman Iserhel i sammanhang med planerandet av
Gottlandsexpeditionen fått löfte om några års anstånd med skuldens
betalning. Efter den stora likviden 1523 gjorde han sig icke heller någon
brådska med resten. Men i Lybeck ville man icke vidkännas ett
sådant löfte, och när faran från Norbys sida väl var över,
började kravbreven att inströmma både från »gemene köpman» och
enskilda fordringsägare. Det var under sådana förhållanden, som
1526 års dryga och likväl otillräckliga beskattning av kyrkan,
städerna och allmogen beslöts. Innan skatten hunnit inflyta,
kommo på hösten samma år från Lybeck stadssekreteraren
Lambert Becker och Herman Iserhel. De förde ett pockande språk,
och nu brast konungens tålamod. Han lämnade dem ett
skriftligt svar, vari Lybecks egennyttiga politik mot Sverige
skildrades med skarpa uttryck, särskilt dess beteende i fråga om
Gottlandsexpeditionen och Malmö recess, samt anmärkningar gjordes
emot räkningarnas riktighet. Följande år infann sig ånyo
Lambert Becker och mottogs av konungen och rådet några dagar
före riksdagen i Västerås. Han uppträdde nu hovsammare —
upproret i Dalarne hade ju kommit emellan. Konungen upprepade
sina vanliga klagomål över lybeckarnas beteende, och rådet ställde
sig på hans sida, men man lovade slutligen att göra vad man
kunde. Samma år kunde också en avbetalning göras av omkring
11,000 mark i penningar och varor av alla slag från järn, smör och
hudar ända till hasselnötter. Det var väl den senast influtna
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
