Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
hade varit en övergående episod; så snart faran var över,
framträdde rivaliteten ånyo. Vad Lybeck angår hade dess
merkantila övermakt under medeltiden väsentligen berott därpå, att
staden varit en stapelplats för de viktigaste varor, som kommo
öster ifrån och därefter fördes landvägen till Hamburg, och på
samma sätt för varor, som fördes väster ifrån över Hamburg.
Men denna handelsväg hotades alltmer att överflyglas av sjövägen
genom Öresund, och holländarna uppträdde här som Hansans
framgångsrika konkurrenter. De norra nederländska provinserna,
Zeeland, Holland och Västfrisland, hade aldrig tillhört Hansan,
och deras invånare voro ett energiskt och dugligt sjömansfolk,
vars intressen ända fram mot senare delen av 1500-talet kraftigt
främjades av de burgundiska landens härskare och deras
representanter i Nederländerna. — Holländarnas utestängande från
Östersjön var för Lybecks handelspolitik denna tid ett ständigt
återkommande men aldrig vunnet mål. Slutligen tillkom
statsmaktens befästande i de nordiska rikena, liksom i England.
Hansans handelsvälde kom snart i uppenbar strid med deras
ekonomiska intressen, och de kunde hävda dessa på ett helt
annat och målmedvetnare sätt än under medeltiden. Men någon
dylik statsmakt hade Hansan ej att lita till i det dåvarande
tyska riket, där det Habsburgska huset hade helt andra
intressen och de närmast boende furstarna snarast voro städernas
rivaler.
Man började i Lybeck få allt allvarligare bekymmer med
anledning härav, och i sammanhang med reformationens
utbredning blev staden snart även skådeplatsen för inre oroligheter.
Här som i andra tyska städer kämpade den gamla lärans
anhängare med dem, som slöto sig till den från Wittenberg
utgångna förkunnelsen, och här som annorstädes i Tyskland var
det hos menigheten, som de reformatoriska satserna till en
början väckte djupaste anklang. Den reformatoriska rörelsen fick
även i Lybeck en demokratisk prägel.
Författningen hade här, trots enstaka försök att omkullkasta
densamma, utvecklat och bibehållit sig i en aristokratisk anda.
Den egentliga makten tillhörde ett råd av omkring 20 personer,
som kompletterade sig självt, och i spetsen för regeringen stodo
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
