Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREVEFEJDEN
fyra borgmästare. I Lybeck hade vidare under tidernas lopp
utbildat sig ett slags borgaradel, ett patriciat, självt fördelat
i ett par gillen, brödraskap eller »kompanier», och det var
huvudsakligen ur dessa, som rådet rekryterades. Det övriga
borgerskapet bestod av köpmän, fördelade i olika kollegier eller
sällskap, t. ex. Stockholmsfarare, Novgorodsfarare, Bergenfarare o. s. v.,
krämare, bryggare, skeppare samt slutligen hantverkare, fördelade
i olika skrån. Själva menigheten sammankallades emellertid
endast sällan till allmänna möten. Men även inom de sistnämnda
grupperna av folket hade många förvärvat förmögenhet, och
med denna följde snart anspråk på deltagande i de offentliga
angelägenheterna. Nu tillkom reformationen som ett nytt
jäsningsämne, och med kraven på predikofrihet förenades snart
även krav på kontroll över stadens finanser, särskilt över de nya
skatter, som under 1520-talets dyrbara utrikespolitik gång efter
annan äskades. Rådet måste steg för steg giva efter och låta
menigheten genom utskott deltaga i förvaltningen. Så tillkom
ett 48-mannautskott hösten 1529, ett 64-mannautskott redan året
därpå (april 1530). Slutligen utsågs i oktober samma år ett
100-mannautskott, som skulle representera menigheten samt jämte
rådet och de 64 taga stadens angelägenheter om hand. Under
tiden fortskred reformationsverket, kyrkornas dyrbarheter togos
i offentligt förvar, den bekante skaparen av så många
protestantiska kyrkoordningar, pomraren Johan Bugenhagen, inkallades
till Lybeck och ordnade de kyrkliga förhållandena, och i april
1531 inträdde omsider den fullständiga brytningen. De båda
förnämsta upprätthållarna av den gamla ordningen, borgmästarna
Claus Brömse och Herman Plönnies, veko i hemlighet ur staden
(april 1531), rådet kompletterades genom val verkställda av de
båda utskotten och avlade ed bland annat på att upprätthålla
Guds ära och hans heliga ord. En motsvarande ed avlades å
menighetens vägnar att lyda rådet i allt, som ej stred mot Guds
ära och det allmänna bästa. Den inre omvälvningen var
fullbordad.
Som ledare för den demokratiska rörelsen hade åtskilliga
personer uppträtt. Man finner angiven som en av de ivrigaste
demagogerna Gustav Vasas forne vän och gynnare köpmannen
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
