Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
lämna honom i lybeckarnas händer; dessa senare skulle erhålla
Helsingör och halva Sundstullen »på evig tid», dessutom
Hälsingborg för att sedan utbytas mot Gottland, vidare skulle de behålla
Bornholm; ingen dansk konung skulle väljas utan Lybecks
medverkan.
Men under planerna mot Danmark glömde man ej konungen
i Sverige, föremålet för lybeckarnas personliga hat. Man
tillämnade honom samma öde, som han en gång med Lybecks hjälp
berett Kristian II. Kristina Gyllenstiernas unge son Svante Sture
hade en tid vistats utomlands för att fullborda sin ridderliga
uppfostran och befann sig vid denna tid hos hertig Magnus av
Sachsen-Lauenburg. Han lockades under någon förevändning till den lilla
staden Mölln nära Lybeck, sammanfördes där i härbärget med
Marcus Meyer själv, som slog sig ned vid hans bord samt kort
och gott förklarade, att lybeckarna ämnade avsätta Gustav Vasa
och insätta honom som regent. Då ynglingen lojalt vägrade
sitt samtycke till denna plan, utbrast Meyer: »Vill du icke och
kan du icke, så skall du göra det i Guds namn eller i tusen
djävlars namn, och om du än stode framför hertig Magnus’
bord, skulle jag föra dig bort — och icke många ord utan
flux till häst och följ med.» Han fördes till Lybeck och
kvarhölls där, då han enständigt vidhöll sin vägran, i början
under sträng bevakning, ända långt fram på året 1536. Under
tiden utfärdade lybeckarna redan i april 1534 uppviglande
skrivelser till Sveriges folk med uppmaning att avsätta dess
ogudaktige och tyranniske konung.
Bättre lycka hade lybeckarna med en annan konung Gustavs
frände, greve Johan av Hoya, konungens svåger, som, av konungen
till en början mycket omhuldad, sedan flera år levat som
slottsherre på Viborg. Under förevändning att Gustav Vasa brutit
traktaten av 1529, som greven av Hoya avslutat, och att han
därför vore förbunden att inställa sig i Lybeck, lämnade han med
hustru och barn Viborg, kvarlämnade de senare i Reval och
lyckades själv genom Livland och Preussen komma fram till
hansestaden, där han snart skulle finna användning. Här infann sig
ock en ännu äldre fiende till Gustav Vasa, Berend von Melen,
så snart han hörde, att det gällde den hatade svenske ko-
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
