Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREVEFEJDEN
Till högste ledare av företaget behövdes emellertid en annan
man än Marcus Meyer. Han fann den önskade personen i en frände
till Kristian II, greve Kristofer av Oldenburg, sonson till Kristian I:s
broder Gerdt och yngre son till greve Johan XIV och därför
bestämd för det andliga ståndet. Han hade idkat goda
studier — han förde med sig på fälttågen, berättas det, Homerus
och Melanktons »Loci communes»1 — och tidigt med sina sympatier
omfattat reformationen, men grep som andra furstesöner snart
till svärdet och tjänade än den ene krigsherren, än den andre,
en man utan större begåvning och utan fasta grundsatser. Han
hade hösten 1533 befunnit sig på den nederländska flottan i
Öresund, och där anses de första förbindelserna ha inletts med
honom. Det utbrytande kriget fick efter honom det föga
betecknande namnet grevefejden. Kriget, lett av den obetydlige
greven och fört i den fångne Kristian II:s namn, gällde i själva
verket merkantila intressen, de nordiska rikenas ställning som
självständiga handelsstater, Östersjöhandelns oberoende av
Lybecks medeltidsärvda anspråk på att vara dess förnämsta stapelort.
Härmed invävdes på ett egendomligt sätt demokratiska och
aristokratiska, reformatoriska och gammalkyrkliga menings- och
intressekonflikter.
Företaget att befria Kristian öppnades av Marcus Meyer i
maj 1534 med ett planlöst överfall på Holstein, med vars
ridderskap Lybeck länge levat i osämja. Sedan holsteinarna hämtat
sig från den första överraskningen, gjorde de emellertid tappert
motstånd, och en månad senare voro lybeckarna äåter i det
närmaste utdrivna ur landet. I Danmark hade redan i maj
folkrörelser utbrutit. Borgerskapet i Malmö hade rest sig,
bemäktigat sig slottet och nedrivit detsamma. Den 19 juni gick greve
Kristofer till segels från Travemünde och landsteg den 23 juni
på Själland, där bönderna reste sig. Köpenhamn gav sig den
16 juli, slottet några dagar senare; nu skyndade sig även adeln,
vars egendom hotades, att underkasta sig, och den 10 augusti
hyllades Kristian II i Skåne. Med greve Kristofer lära några
avtal ha träffats. Han skulle befria den fångne konungen och
1 »Loci communes», den första sammanfattande framställningen av
reformationens huvudläror.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
