Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREVEFEJDEN
lovade att ratificera fördraget av den 2 febr. 1534 och förband
sig därutöver att i händelse av behov komma Sverige till hjälp med
ett antal fartyg och folk motsvarande den hjälp han själv mottagit.
Han lämnade Stockholm endast delvis belåten med resultatet.
I oktober 1535 utfärdades en förskrivning på Akershus’ län,
Bohuslän och Viken att överlämnas före instundande påsk 1536.
Förbindelsen infriades aldrig, och det väckte ej utan skäl ånyo till
liv Gustav Vasas djupa misstro mot danskarna. Väl utbetalades en
del av det lovade lånet — försträckningarna uppgingo
tillsammans till 25,100 daler: —, men den svenske konungen tröttnade
icke att yrka på panten, och endast med stor motsträvighet lät
han förmå sig att låta sin flotta kvarligga över vintern i
Landskronas hamn. I stället för större förtroende hade det kungliga
besöket endast lett till ökad misstro.
Den dubbla olyckan på Fyen och i Svendborgssundet gjorde
naturligt nog det djupaste intryck i Lybeck. Det blev tydligt,
att staden icke kunde lösa den uppgift, den så överilat satt sig
före, och den Wullenweverska politiken hade förlorat förtroende.
En inre välvning ägde rum (i augusti), varigenom den gamla
författningen återställdes; Claus Brömse återvände och insattes
åter i sin värdighet som borgmästare. Men även den nya styrelsen
kunde icke utan vidare lämna det inledda företaget. Man
utrustade i oktober en ny flotta, som över Amager lyckades
undsätta Köpenhamn med livsmedel. Det var allt den uträttade;
efter en strid med de kungliga fartygen måste den återvända.
Det var Lybecks sista kraftansträngning under grevefejden.
Den lybska storpolitiken hade aldrig haft sympatier i norra
Tyskland, icke ens bland hansestäderna. Nu gjordes från alla
håll av furstar och städer kraftiga ansträngningar att tvinga
Lybeck till fred, så mycket mer som en stark reaktion redan
länge gjort sig gällande mot de demokratiska rörelserna i
Nordtysklands städer. En kongress sammanträdde i Hamburg, och
här kom det den 14 februari 1536 till fred mellan Kristian III
och Lybeck. Kristian erkändes som konung i Danmark och
Norge men bekräftade lybeckarnas gamla privilegier och med-
1 Omkring 100,000 kronor eller över en million med beräkning av
myntvärdets fall.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
