- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 4. Gustav Vasa /
219

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GREVEFEJDEN

fritt avresa, uppträdde ännu många år som landsknektshövitsman
och dog först 1566, en obetydlig skådespelare i ett stort drama.

Wullenwever själv hade långt förut, sedan han hösten 1535
nedlagt sitt borgmästarskap i Lybeck, vid ett besök han gjorde
på bremiskt område blivit fängslad. Den djärve demagogen,
som drömt om att göra staden vid Trave till härskarinna över
Öresund och trott sig hålla Nordens kronor i sina händer, blev
snart offer för förbittrade fienders hämnd, utan att någon i
Lybeck rörde sig till hans hjälp; med nyfikenhet och skadeglädje
lyssnade man till de bekännelser, som avpressades honom under
tortyren, och slutligen fick han år 1537 på stupstocken dö en
missdådares död. Hade hans tillvägagående varit äventyrligt
och brottsligt, så blev också straffet utan misskund.

Konung Gustav hade ej haft några ombud i Hamburg men
inneslöts icke dess mindre i freden, dock med tillägg som i hög
grad kränkte honom. Om nämligen icke endast Lybeck utan
även Johan av Hoyas arvingar och hans personlige fiende Berend
von Melen hade några anspråk att framställa och underkastade
sig danske konungens skiljedom, och konungen i Sverige avsloge
eller icke ville efterkomma densamma, skulle konungen i Danmark
ej lämna den sistnämnde någon hjälp. På samma sätt skulle
nyssnämnda parter stå konungen i Sverige till svars inför
konungen i Danmark, dock varken i Sverige, Norge eller Skåne, och
allt detta skulle ske inom september månads utgång. Ej nog
därmed; Kristian III dröjde månad efter månad att underrätta
sin svåger om villkoren, och denne fick under hand på annat
håll reda på dem. Först i juni 1536 mottogs den officiella
underrättelsen jämte en förnyad anhållan om lån åt den danske
konungen. Lånet avslogs genast, och svaret blev skarpt nog, dock
avvisades icke skiljedomen, men som den första tidpunkten var
för kort, sköts saken upp till sommaren 1537. Parterna möttes
i Köpenhamn, och skarpa inlagor växlades dem emellan, men
av skiljedomen vart det ingenting. Berend von Melen reste sin
väg förbittrad, men med Lybeck, som under tiden mot vanlig
tull fått handla på Sverige, slöts i alla fall under dansk
bemedling den 29 augusti 1537 ett alternativt fördrag. Lybecks bo-

219

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 2 21:19:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/4/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free