Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - II. Striden om gammalt och fornt. Arvriket - 1. Dackefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
I augusti samlades omsider frälset dels i Jönköping under
Lars Siggesson, Johan Turesson och konungens systerson Per
Brahe, som nu börjar sin offentliga verksamhet och lamnat en
utförlig skildring av Dackefejden, dels i Vadstena under Måns
Johansson m. fl. Även sina tyska landsknektar hade konungen
skickat ned. Från Jönköping drog hären på hösten ned till
Växjö, i vars närhet den stämt möte med en dansk hjälptrupp
under Peder Skram. Här ägde en sammandrabbning rum med
Dackes folk, då ett par hundra bönder blevo nedlagda och deras
hövitsman, lilla Jösse, tillfångatagen. I Östergötland åter hade
det samlade krigsfolket under Måns Johanssons befäl ryckt ända
ned i Kind. Men nu reste sig bönderna på alla håll, fällde
bråtar runt omkring konungens folk och tillfogade detsamma ett
betydande nederlag vid Kisa (i september). Återstoden måste
draga sig tillbaka och lyckades komma undan till Linköping.
I Växjö hade under tiden de kungliga befälhavarna avtalat ett
stillestånd, varunder ombud skulle uppskickas till rikets råd för
vidare förhandling, och därefter med hären dragit norr ut, i
Jönköping skilt sig från västgötamakten och med folket från
Uppland och Östergötland över Holaveden återvänt till sistnämnda
landskap.
I slutet av sommaren beslöt konungen att själv begiva sig
ned till Östergötland och försöka vad som kunde uträttas genom
ett samtal med folket. Ett menigt möte utlystes att hållas i
Linköping den sista veckan i augusti, och dit kallades frälset,
köpstadsmän och ombud för allmogen i Götaland. Därjämte
uppmanades befälhavarna för krigsmakten att vara på sin vakt
samt tills vidare bruka list och lämpor, giva goda ord de bästa
de kunde eller lova allt vad möjligt vore: där låge ingen makt
uppå; städerna i Östergötland voro ej pålitliga, de voro så
fullstoppade med papisteri, jungfru Marias mjölk och sankt Britas
uppenbarelser, att de ej vånnade vad de gjorde. Vid sin egen
ankomst till Östergötland fann konungen ställningen
bekymmersam, allmogen där var »sällsynt», nederlaget vid Kisa hade
inträffat, förbindelsen med Jönköping var för tillfället avbruten, och
de upproriska hade båtar ute i Smålandsskären och nedåt
Blekingssidan. Han slog sig ned på det fasta Stegeborg, det beramade
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
