Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - II. Striden om gammalt och fornt. Arvriket - 2. Den tyska regimens fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA REGIMENS FALL
den där något göra vill eller lära, behöver icke söka så långt;
därför, käre Sten, skynda dig snarligen; du vet icke all världens
lägenhet, hon förvandlas på en stund, än sedan på så lång tid
— — skynda dig snarligen till ditt fädernesland, där kräves ock
något att göra, och låt dig åtnöja med den överbänk du har länge
uppå suttit; det är nu fast tid att stå upp av sömnen».
Betecknande nog tillägger konungen: »Här tastas flux på vår taska
på alla sidor med svår onyttig omkost.» Det berättas ock, att
när beskickningen återkom, hälsades den med följande
reflexioner: han sade sig på denna tiden väl ha försökt vad krig har
varit nu på andra året, där varken kansleren eller herr Sten
varit hos med deras goda råd utan haft pension och goda dagar
i Frankrike och haft fördanser med madama de Tampås,
madama de Sell, madama de Massa, medan vi dansat här före
med Gudmund Fässing, Per Skegge och Nils Dacke, men fast
med olika fördel.
Men det fanns andra anledningar till missnöje än dessa
utbrott av en förklarlig misstämning. Själva det franska fördraget
med sina vittgående bestämmelser torde ej varit den försiktige
konungen i allo till behag. Ännu mindre kunde den
märkvärdiga uppgörelsen om de 40,000 kronorna, som skulle
förskotteras konungen i Danmark, täckas den stränge hushållaren, och
av dem hade sändebuden uppburit 6,000, av vilka ej ett spår
syntes. Till yttermera visso bragtes honom underrättelsen
härom av det franska sändebudet Richer, som fördröjdes vecka
efter vecka utan att få svar under avvaktan på kanslerens
återkomst. I juni var slutligen upproret i det närmaste stillat, och
kansleren hade träffat avtal med värvare, som icke längre
behövdes men som ville ha betalt.
Men det höjde sig tvivelsutan även en stark nationell
reaktion mot den dittills så inflytelserike tyske kansleren, och i
spetsen för densamma synes nu ha ställt sig, med större
framgång än Kristofer Andersson förut, konungens unge systerson
Per Brahe, som vid denna tid hade inträtt i rådet och som
tagit en verksam andel i upprorets undertryckande. Underliga
förslag korsade varandra. Per Brahe berättar, att kansleren velat
hava honom till befälhavare för de landsknektar, som skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
