- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 4. Gustav Vasa /
310

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 1. Riksstyrelsen och rikshushållningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAV VASA

knappast tala om. För denna verksamhet togos riksråden
särskilt i anspråk. Tid efter annan anordnades en »konungsräfst»
under ledning av rådsherrar och några frälsemän i olika
landsorter; men då behandlades många andra ämnen än de rent
judiciella, frågor som borde tillhört allmänna möten,
jorderannsakningar, klagomål över fogdar och frälsemän m. m.;
»högviktiga och dråpliga saker» skulle emellertid tillkännagivas för
konungen. Dessutom fortfor rättskipningen vid hovet, och i
Uppsala synas vid de stora marknaderna sessioner av ett antal
konungens utskickade regelbundet nog ha förekommit, men det
hände också, att konungen ingen hade att skicka för dylikt
ändamål. Därjämte uppväxte vid hovet en annan
rättegångsform, närmast avsedd för hovtjänare, fogdar och andra, i den
så kallade borgstämman eller borgrätten, vid vilken en nämnd
fungerade och som icke blev utan betydelse för framtiden.

Vad underdomstolarna angår, voro lagmanstjänsterna
förbehållna riksråden, vilka, åtminstone tidtals, personligen skötte
dem. Häradshövdingtjänsterna behandlades som vanliga
förläningar, bortgåvos ej sällan på »behaglig tid» för inkomstens
skull, då lagläsare skötte tjänsten. Belysande för uppfattningen
på högsta ort är följande. Konungen skrev en gång till en
fogde, att han ville själv behålla en viss häradsrätt.
Fogden skulle skaffa en »god karl», som hade något förstånd, och
skipa allmogen lag och rätt samt uppbära räntan å konungens
vägnar; mesta parten av frälsemännen därnere aktade föga, vad
sällskap de finge, som kunde sitta i deras ställe, blott de finge
räntan. »Den konsten kunna vi ock väl.»

* *

*



Det hade ej lyckats för Gustav Vasa att ordna
centralförvaltningen. Lika litet var detta fallet med lokalförvaltningen.
Han övertog från medeltiden förläningsväsendets former, och
dessa bibehöllos allt framgent, ehuru andan i desamma
visserligen grundligt förändrades. Man finner sålunda län på tjänst,
avgift, pant och räkenskap förekomma sida vid sida. Särskilt
anmärkningsvärda äro de stora tjänstelänen, som kunde omfatta

310

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 2 21:19:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/4/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free