Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 1. Riksstyrelsen och rikshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSSTYRELSEN OCH RIKSHUSHÅLLNINGEN
andra ord. På Stockholms slott funnos därjämte ett trettiotal
»ämbetsskrivare», kornskrivare, saltskrivare, fetalieskrivare,
fiskskrivare, klädesskrivare o. s. v., vilka alla förde sina register.
Från den tyska tiden bibehöll man avlöningsformen »beställningar»;
avlöningen utgick vanligen i penningar, klädningar, varor av olika
slag, som anvisades dels på kammaren, dels på de olika
varuhus och ämbetsskrivarna. Vid sidan härav användes i allt större
utsträckning förläningar, anvisning på uppbörden från någon
landsort med eller utan åtföljande förvaltning eller befrielse
från den ordinarie räntan. Men även andra avlöningsformer
omtalas, månadspenningar eller månadskost, årslön o. s. v. — I
huvudstaden fanns ännu ett organ, som i brist på andra togs
i anspråk för den centrala förvaltningens behov. Det var
befallningsmannen eller slottsloven på Stockholms slott, som
ej sällan samverkade med kammaren, mottog uppdrag av varje-
handa art, i synnerhet för krigsväsendets behov o. s. v.
Centralisationens genomförande i kansli och kammare
försvårades genom hovets täta resor. Konungen färdades oupphörligt
fram och tillbaka mellan kungsgårdar eller städer i sitt vidsträckta
rike — det var bekvämt att på ort och ställe förtära de förras
avkastning —, under de senare åren i synnerhet i Mälarlandskapen,
kansliskrivare och kammarskrivare fingo följa med, och rikets
handlingar och räkenskaper gjorde sällskap. Så finner man
t. ex. år 1546 konungen under en del av april, juni och oktober i
Stockholm, de återstående månaderna på olika ställen i Svea-
och Götaland; 1552 befann han sig nästan hela året på resande
fot utom huvudstaden, förra halvåret på olika platser kring
Mälaren, senare halvåret i Östergötland och Småland o. s. v.
Man kan förstå, att under sådana förhållanden regeringsbördans
fördelning mellan sönerna såsom regerande hertigar kunde te
sig som en ändamålsenlig åtgärd. Konungen hade i många
år kämpat mot landskapen för rikets enhet, enheten i regeringen
lyckades han icke genomföra.
Även den högsta rättskipningen hörde fortfarande till en
svensk konungs uppgift, men några organiserande åtgärder i
fråga om densamma efter det »höga regementets» fall kan man
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
