Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 3. Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
eget stånd vid de svenska riksdagarna. 1548 tillsattes hövitsmän
över knektarna i Östergötland, och samma år befallde konungen,
att ett visst antal Smålandsknektar skulle skickas upp till honom
för att övas bland drabanterna; sedan kunde de skickas ned igen
för att undervisa de hemmavarande och åter andra skickas upp.
Den nya organisationen var snart utsträckt till hela riket, även
om smålänningar, bergsmän och dalkarlar ansågos vara de bästa
knektämnena. På detta sätt växte fram en nationell här, medan
för det övriga Europa landsknektsystemet mer och mer blev ett
plågoris. Det är också en av den store härskarens förtjänster
om Sverige.
Av dessa knektar underhöll en del sig själv, såsom redan är
antytt, resten inkvarterades i borgläger i städerna eller hos
prästerskapet eller användes vid arbeten på fästningarna. Ett
avlöningsregister från början av 1550-talet upptager nära 9,000 skyttar
(beridna), knektar, bysseskyttar och båtsmän, fördelade över
hela riket jämte Finland. Under ryska kriget antogs ytterligare
krigsfolk, och efter krigets slut uppgives antalet ryttare till nära
1,400, knektar till nära 13,000. Vid den tiden hade värvningar
åter anställts i Tyskland. Därjämte mognade hos konungen en
plan att än ytterligare utveckla det nationella försvaret genom
anlitande av jordegendom. Det sammanhängde med upprättandet
av s. k. avelsgårdar i de olika landsortena, en i varje två eller
tre prästegäll, på vilka icke blott boskap kunde uppfödas utan
även ryttare och knektar underhållas. Därom fördes en livlig
brevväxling under slutet av 1550-talet, planen sattes delvis i
verket, varvid enskild äganderätt ej skonades, men resultaten
motsvarade icke förväntningarna, och det hände, att allmogen
friköpte sig från kravet i detta avseende.
Även för det fasta försvaret uppgjordes omfattande förslag,
som egentligen gå tillbaka till 1544. Vid Vadstena lades 1545
grunden till ett nytt slott, och fräåga väcktes gång efter annan
att befästa staden. Uppsala slott grundades 1548. Stockholms
stads murar förstärktes, och i skärgården uppfördes ett blockhus
på Vaxholmen, varjämte de närmaste sunden försänktes eller
stängdes med en bom. På Kalmar slott arbetades ivrigt, och
konungen själv gav detaljerade föreskrifter i avseende därpå;
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
