- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 4. Gustav Vasa /
336

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 3. Krigsväsendet - 4. Kyrkan 1544-1560

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAV VASA

Stockholm, Älvsborg, Kalmar, Åbo, Viborg, Helsingfors och
Nyköping, skeppsvarv flerstädes, det förnämsta vid Västervik. 1560
räknade flottan 6 stora, 19 medelstora och 28 småfartyg. Ett
stort skepp byggdes 1559, den »Nya elefanten», på vilket också
en elefant skulle målas, »det ståtligaste målaren kan göra den».

Först under efterträdarna fick emellertid krigsväsendet en
rikare utveckling och en fastare organisation. Vi återkomma i
ett annat sammanhang till detsamma.

4.
KYRKAN 1544—1560.

Något allvarsamt motstånd från kyrkans sida emot konungen
förspordes ej efter 1544. Enskilda papistiska präster skildes från
sina ämbeten för en kortare tid eller för alltid, och de svaga
protester, som från ett eller annat håll förspordes, tystnade för
ett kungligt maktspråk. Några förföljelser förekommo i övrigt
icke, och några kättarbål tändes icke i Sverige. 1539 års
superintendentsämbete upphörde snart, men Norman fortfor att vara
rådgivare i kyrkliga ärenden, och kyrkans styrelse behöll
konungen i sin hand. I stället tillsattes, såsom redan nämnts,
superintendenter eller »ordinarier»2 — »tillsynesmän» hette det rätt
och slätt på svenska — i de stift, som blevo lediga, med begränsade
inkomster och en befogenhet, som omsorgsfullt inskränktes till
rent kyrkliga ärenden: att ha uppseende över Guds ord, läran
och rätta kyrkoseder, laga att goda predikanter tillsattes, avsätta
olydiga prästmän och förordna andra i stället; ha inseende över
skolväsendet och ej tränga sig in i världslig jurisdiktion. De
forna inflytelserika och medlemsrika domkapitlen voro i det
närmaste upplösta. Det är betecknande för ställningen, att konungen
ej lät någon kyrkoordning antagas, som möjligen kunde binda hans
händer. Efter den mera tillfälliga ordning, som Norman fått
utfärda, upptogs arbetet på en sådan, numera möjligen under

1 Benämningen ordinarius användes även under medeltiden, ehuru mera sällan,
om biskoparna.

336

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 2 21:19:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/4/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free