Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 4. Kyrkan 1544-1560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN 1544—1560
medverkan av Laurentius Petri, och på herredagen i Arboga
1546 framlades ett förslag, som i huvudsak gillats av rådet
men konungens godkännande uteblev. Det framtogs ännu en
gång följande år, och nu tillstyrkte rådet dess tryckning, men
någon sådan hördes icke av, och därmed syntes frågan ha blivit
tills vidare och för många år nedlagd.
Hos konungen satt oviljan mot de gamla biskoparna kvar
ända till det sista, och mot slutet av sin regering tog han sig
av egen maktfullkomlighet för att dela »de stora och vittbegrepna»
stiften. 1555 togos Sunnerbo, Östbo och Västbo från Linköpings
och lades till Växjö stift, och 1557 följde den stora uppdelningen.
Ordinarier tillsattes i Kalmar för östra Småland och Öland, i
Jönköping för norra Småland och södra Västergötland, i Örebro
för Närke, i Tuna för Dalarne, i Gävle för Norrland och slutligen
i Stockholm. Redan tidigare hade det stora finska stiftet delats
mellan Åbo och Viborg. De nya ordinariernas ställning till
stiftscheferna i de gamla biskopsstäderna synes ej ha blivit närmare
bestämd. Faktiskt synas de likväl ha varit dem underordnade,
åtminstone till rangen.
I fråga om lära och kyrkobruk åter utvecklade man
följdriktigt den evangeliska uppfattningen i anslutning till den tyska
protestantismen utan att likväl direkt antaga dess
bekännelseskrifter. Efter de protestantiska furstarnas nederlag i Tyskland
1547 sattes denna ståndpunkt på prov. Man upptog och behandlade
frågan, huru man skulle förhålla sig, ifall någon inbjudan kom
att deltaga i det tridentinska mötet, man fick även i Sverige del
av det så kallade Augsburgerinterim, och ett antal kyrkans män,
bland dem biskoparna i Uppsala och Strängnäs samt Olavus Petri,
avstyrkte detsamma såsom »en rätt tillredelse och ingång till
papisteriet igen, ja själva papisteriet». Frågan behandlades sedan
på en herredag i Östergötland 1549 och därefter på marknads-
och andra landsortsmöten 1549 och 1550. Så förbundo sig
köpstadsmännen på samtingsmarknaden i Strängnäs och annorstädes
sistnämnda år att aldrig vika från Guds ord och evangeli rätta
lära eller samtycka till det gamla papisteriet, »som leder människan
från rätta vägen och själens salighet in på en falsk och diktad
22—190882. Sveriges historia. IV.
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
