Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 4. Kyrkan 1544-1560 - 5. Den andliga odlingen och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ANDLIGA ODLINGEN OCH KONSTEN
herren doktor mäster bror Peder1 och den fromme helige man
Mårten Skinnare, 2 som inga goda gärningar låta olönta bliva
både i Laglösa köping och Susenborg3»; vad det slutligen
anginge, att ärkebiskopen ej fått en skärv från Uppsala stift, sedan
han blev invigd, så ville konungen säga honom, att det ej vore
lägligt eller behov att skicka penningar till Rom, där rikedomar
funnes i överflöd; funnes i Sverige något förråd, behövdes det
väl för att försvara, förbättra och beskärma fäderneslandet, som
blivit så jämmerligen fördärvat av ärkebiskopar, biskopar och
deras anhang. — På detta sätt slutade, såvitt man vet, förbindelsen
mellan den siste katolske ärkebiskopen i Sverige och konung
Gustav.
5.
DEN ANDLIGA ODLINGEN OCH KONSTEN.
Kampen mot den katolska kyrkan hade, såsom redan nämnts,
efter några år framkallat en vacker uppblomstring av svensk
litteratur, som tycktes löftesrik för framtiden. Mäster Olov hyste ett varmt
intresse för det svenska språket, och konungen delade detsamma,
åtminstone för så vitt en tydlig skillnad från danskan
därigenom uppstod, men kring reformatorn hann ej samla sig någon
krets av unga författare, och det visade sig, när konungen
undandrog honom sin nådessol, att jordmånen var för karg,
obildningens kyla för skarp för den andliga odlingens fortkomst i
Sverige. Vid sidan av sitt religiösa författarskap hade mäster
Olov ägnat många år åt utarbetandet av sin svenska krönika,
ej utan uppmuntran av konungen. Men de bådas synpunkter
gingo i fråga om ett dylikt verk vida åtskils. Den senare såg
saken helt och hållet från den praktiska sidan; han ville i den
historiska skildringen finna en lämplig bakgrund för sin egen
konungagärning med en bred målning av de förrädiska biskoparnas
1 Vadstenamunken biskop Peder Månsson.
2 En rik borgare i Vadstena, som varit invecklad i västgötaherrarnas uppror.
3 Vadstena kallades en tid, såsom ej lydande under stadslag, Laglösa köping.
Susenborg synes ha varit en byggnad eller ett område invid staden.
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
