Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 5. Den andliga odlingen och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ANDLIGA ODLINGEN OCH KONSTEN
för att inöva »unga karlar», så att man kunde få några lämpliga
prästämnen. Det var onekligen mycket blygsamma fordringar.
Rådet tillstyrkte upprättandet av en »högskola», på det att med
tiden ej skulle bliva brist på prästmän och »andra nyttiga
personer», men rådslaget bar ingen frukt i verkligheten, och det
oaktat konungen själv måste beskärma sig över de odugliga
subjekt, som från skolstugorna uppskickades till kansliet eller
kammaren; därifrån kommo inga andra, hette det så sent som
1559 i ett ofta anfört uttalande, än »drinkare och ölhundar,
lösaktiga och plumpa bänglar, som bättre tjänade gå vid plogen
och en trädesstock än bliva brukade i rikets höga och vårdande
saker». Trots allt detta minskades under konungens sista år de
anslag, som givits till skolors och studenters underhåll. I sitt
testamente gjorde han visserligen »till Guds ära, ungdomens
upptuktan och skolorna här i vårt rike» några dispositioner, men
summorna infördes aldrig; först efter hans död utdelades till
23 »skolestuvor» i Sverige och Finland några ghotydlig belopp
om 50—100 mark på var.
För att emellertid i någon mån få bristen på studerat folk
avhulpen utsändes tid efter annan studenter till Tyskland med
anslag av ett eller annat prebende eller av tionden. Man finner
bland dem några, som sedan gjorde sig ett namn i kyrkan
eller staten, bröderna Andreas och Benedictus Olai till exempel,
den förre juris doktor och en tid hertig Johans rådgivare, den
senare känd som en av Sveriges första läkare, Mårten Olai Helsing
och Mårten Olai Gestritius, Jöran Persson och dennes blivande
stallbroder Jakob Teit från Finland. Det närbelägna Rostock
blev det universitet, som svenskarna mest uppsökte, och
konungen anbefallde de svenska studenterna till professorernas välvilliga
omsorg. På detta sätt utdanades före och ännu mer efter hans
död en stam av lärda ur borgerliga kretsar, som några årtionden
senare skulle skänka nytt liv åt den svenska kyrkan och i viss
mån även åt den svenska vetenskapen. Därjämte finner man
vid de tyska universiteten i växande antal svenska adelsmän,
som inom sitt stånd skulle komma att höja bildningsnivån. Till
de äldre bland dem hörde bröderna Karl och Jöran Holgersson
(Gera), Åke Bengtsson (Ferla), Nils Jöransson (Gyllenstierna),
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
