Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 6. Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGSLIV
fördärva en sådan hop fisk om året, som nu sker. Förmaningarna
hulpo icke utan måste upprepas vid senare tillfällen; konungen
kunde på sitt ämbetes vägnar ej lida, skrevs 1559, att de saltade
fisken så illa i Stegeborgs skärgård; de måste göra det bättre
vid 40 marks vite och varans förlust.
Även på andra häll hade konungen ögonen öppna för denna
näringsgrens utvecklingsmöjligheter. Han reste en gång upp
genom skärgården från Kalmar till Stegeborg, upptäckte överallt
ganska sköna tillfällen till fiskeri och fann, att den stora
strömmingen icke var mindre än den skånska sillen. År 1548 begärde
ett par borgare i Lödöse att få låna penningar av konungen för
att idka fiskeri, betalningen skulle ske med fisk, och han
förklarade sig villig, om det blev allvar av, att försträcka några
hundra mark samt utvecklade på samma gång önskvärdheten av
att där i byn funnes 20—30 goda fiskare, som endast närde sig av
den fisk de togo och därjämte kunde bespisa landet, så att man
icke alltid behövde lita till »Skavborna» och andra främmande. Vad
resultatet blev, är icke bekant. 1558 ålades fogdarna i Väster-
och Österbotten (»Botnefogdarna») att noga uppteckna var älv,
vart träsk och eljest allt det fiskeri där funnes, vare sig lax, ål,
strömming eller vad fisk det kunde vara, så att man finge veta,
huru mycken fisk där togs och vad som därav utgjordes till
rikets bästa. Dylika förteckningar finnas också. I Nordsjön,
utanför Vardöhus, omtalas också några kronans fiskare; de
fångade rockor och »bernefisk».
Att bergsbruket skulle bliva föremål för en synnerlig
omsorg av en så praktiskt och ekonomiskt anlagd man som konung
Gustav, är klart. Framför allt riktade sig hans uppmärksamhet
på järnhanteringen. Den hade av ålder, såsom redan nämnts,
idkats i den egentliga Bergslagen och Närke; därtill kommo efter
hand norra Uppland med Dannemora, östra Värmland med
Värmlandsberg och norra Östergötland med Vånga och Hällestad.
Redan på 1530-talet började tyska smeder och småältare
införskrivas, och utskickade svenskar fingo i uppdrag att skaffa sådana
1 Inbyggarna på Skagen i Jylland.
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
