Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 7. Samhällsklasser och levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
g)
g
7.
STRID MELLAN VINTERN OCH BLOMSTERGREVEN. SVENSK VÅRFFEST.
Ur Olaus Magnus’ historia.
7.
SAMHÄLLSKLASSER OCH LEVNADSSÄTT.
Sveriges befolkning var, såsom förut nämnts, under förra
hälften av 1500-talet väsentligen jordbrukande och delade sig i
två stora huvudklasser, frälset och ofrälset, inom vilket senare
köpstadsmän och bönder mer och mer skilde sig från
varandra genom yrke och levnadssätt. I det gamla germanska
frihetsbegreppet ingick som en beståndsdel friheten från stående
skatter, under det personlig tjänst hos konungen ansågs medföra
ära och icke inskränka friheten. Tjänsten åter bestod väsentligen
i hov- och krigstjänst. Under den sammanslutning av landskapen
till en starkare enhet, som framträdde under 1200-talet, skedde
en betydelsefull social förändring. De rikare och mäktigare
bönderna i de olika landskapen samlade sig kring konungen
såsom »rikets män»; de förbundo sig till krigstjänst men åtnjöto
i stället befrielse från ordinarie skatt; den övriga delen av
folket, som ej mäktade göra den dyrbara vapentjänsten, under-
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
