Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 7. Samhällsklasser och levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
allmogeklassen. Börds- och tjänstebegreppen såsom villkor för
adelskap — det är först nu som ordet adel kommer in i språket
— kämpade sålunda alltjämt med varandra. Under medeltiden
hade den föreställningen hunnit utbilda sig, att för frälse och
vapensköld krävdes kungligt medgivande genom brev, men
självtaget frälse förekom allt fortfarande, ehuru icke utan motsägelse;
bomärket förbättrades efter hand till en heraldisk figur. Konung
ELDSvVÅDA. Ur Olaus Magnus’ historia.
Gustav intog i det avseendet ej en fullt konsekvent ståndpunkt.
Han erkände visserligen i princip behörigheten av ett kungligt
brev, men ännu mot slutet av hans regering hände det honom
att bemöta klagomål över några bönders självtagna frälse med det
bevingade ordet: dygd, förnuft och mandom göra adel. I vissa
landskap voro dessa förändringar särskilt märkbara, så i
synnerhet på rikets gränser, i Småland och Västergötland åt ena sidan,
i Finland åt den andra, och man kan under 1500-talet till och
med skönja dem bättre, tack vare rikare källor, än förut. Under
Gustav Vasas tid framträder för övrigt ännu en
rekryteringsklass för frälset, de kungliga skrivarna och fogdarna, av vilka
flera ryckte upp inom detsamma, grundande ätter av längre eller
kortare varaktighet.
382
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>