Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - II. Utrikes politik - 1. Kejsaren, Lybeck och Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEJSAREN, LYBECK OCH VÄSTEUROPA
om de båda systrarnas planer. Men man finner ock, att konung
Gustav under de sista åren av sin regering, då förhållandet till
Danmark blev alltmera spänt, haft en tanke på en separat
uppgörelse med Lothringen utan danskarnas deltagande, en tanke
som Erik under sin skiftande politik ett ögonblick återupptog.
En annan tronkrävare, hertig Albrekt av Mecklenburg,
fortfor ända till sin död 1547 under kejserlig uppmuntran med sina
stämplingar, underhöll förbindelser med flyktingar från Sverige
och beredde i sitt land en fristad åt upprorsledare, som lyckats
rädda sig ur Dackefejden. Det var i Sverige till och med tal
om att fatta fast fot på mecklenburgska kusten, på ön Poel
utanför Wismar, som en gång skulle tillhöra svenska kronan, men
konungens vanliga försiktighet höll honom tillbaka: det är lätt
sagt men icke så lätt gjort, menade han; när det väl hade skett,
uppstode frågan, huru orten kunde behållas, och skulle man
befästa någon plats, så borde det ske här hemma.
Det schmalkaldiska förbundets huvudmän, kurfursten Johan
Fredrik av Sachsen och lantgreven Filip av Hessen, som en
gång så kyligt behandlat frågan om den svenske konungens
anslutning till förbundet, underläto ej att i nödens stund genom
danske konungens bemedling vända sig till honom om hjälp,
men vunno naturligtvis för denna begäran intet gehör. Icke ens
konungen av Danmark, som dock slutit sig till förbundet,
lämnade dem något bistånd utan inskränkte sig till fruktlösa försök
att medla. I övrigt synas konung Gustavs förbindelser med
tyska furstar ha bestämts av familje- eller släkthänsyn. Så
försträckte han sin frände, den orolige och föga väl anskrivne
hertig Henrik av Braunschweig, en större summa penningar;
ryktet därom kom ut, väckte skandal och användes vederbörligen
mot den svenske konungen av hans vedersakare; han
försummade för övrigt icke att längre fram kräva lånet tillbaka.
Under de sista åren gällde det åter giftermålsförbindelser med
tyska furstehus för hans barn. En sådan underhandling föregicks
av en handelstraktat (1557) med Ostfrisland, där grevinnan
Anna förde regeringen i sina söners namn.
1 Han var broder till konung Gustavs svärmoder Katarina av Sachsen-Lauenburg.
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
