Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - II. Utrikes politik - 1. Kejsaren, Lybeck och Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEJSAREN, LYBECK OCH VÄSTEUROPA
från all handel på Lybeck, och handelsförbudet förnyades även
längre fram men kunde ej konsekvent upprätthållas. Samtidigt
uppmanade konungen de svenska köpmännen att med
förbigående av Lybeck rikta sin handel direkt till västra Europas
länder. Lybeckarna vände sig till kejsaren med sina besvär över
det gamla privilegiets upphävande, och den svenska
beskickningen 1551 hade å sin sida i uppdrag att klaga över lybeckarna;
förhållandet till dem var föremål för den redan omnämnda
brevväxlingen mellan konung Gustav och kejsaren, som lovade att
ställa en förmaningsskrivelse till dem. En svensk beskickning
1553 uträttade ingenting. Följande år erbjödo städerna Danzig,
Hamburg och Lüneburg sin bemedling. Konung Gustav svarade
med en lång besvärsskrift mot lybeckarna och försvar för sitt
eget tillvägagående, ett ensidigt men med viss talang uppsatt
aktstycke. Det tioåriga stilleståndet utlöpte 1556, och ingenting
gjordes för att få det formligen förlängt. Ännu på sin sista
riksdag klagade konungen över att lybeckarna ville skynda
Sverige allt ont på halsen. Lybeckarna åter upptogo frågan om
de gamla privilegierna på den ena hansedagen efter den andra.
Hade man vågat, skulle man säkerligen gripit till vapen för
desamma, men de övriga städerna visade sig i den delen föga
tillmötesgående. Som en fördel kunde det betraktas, att
Lybecks förhållande till Danmark under Kristian III:s tid var föga
bättre.
Några viktigare politiska följder medförde icke förbundet
med Frankrike. Konung Gustav lät visserligen 1546 genom
Dionysius Beureus höra sig för vad hjälp Sverige kunde
påräkna i händelse av ett anfall från Ryssland eller Mecklenburg,
på samma gång som sändebudet skulle förnya ursäkterna för
det snöpliga resultatet av hjälpsändningen 1543. Henrik II
begärde å sin sida 1552 hjälp mot kejsaren. Intetdera ledde till
någon påföljd, men handelsförbindelserna fortforo, och svenska
fartyg besökte alltjämt en eller annan fransk hamn. Sedan den
bekante franske gesanten Charles de Dançay 1548 kommit till
Danmark för att börja sitt mer än 40 år långa residentskap i
Norden, återknötos diplomatiska förbindelser. Dançay besökte
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
