Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - III. Gustav Vasas testamente - 2. Hertigdömena och den sista riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIGDÖMENA OCH DEN SISTA RIKSDAGEN
älska och försvara Guds heliga och saliggörande ord, sådant
det av fadern med den Allsmäktiges bistånd upprättats och
kommit i verket, samt utan vidskepelse och människopåfund
låta det förkunnas; att söka och stärka friden och undvika allt,
som kunde lända till tvist, tvedräkt och uppror; att bevisa sina
syskon kärlek, hjälp och trohet m. m. Därefter uppräknades
de furstliga län, som tilldelades de yngre sönerna, Johan, Magnus
och Karl, på villkor, som redan blivit fastställda i förlänings-
brevet på Finland för hertig Johan; utsträcktes till alla sönerna,
även den, som komme till det kungliga regementet, förbudet
att på egen hand besluta i saker, som rikets välfärd berodde på,
utan skulle det ske med alla deras och de förnämste rikets
ständers endräktiga råd och samtycke, men med samma
besynnerliga förbehåll som i förläningsbrevet för hertig Johan; betonades,
att därmed icke åsyftades någon söndring i riket, utan länen
skulle förbliva inkorporerade i och hålla sig vid detsamma,
liksom den ena ledamoten höll sig till och hängde vid hela kroppen
och lät styra sig av sitt rätta huvud; varjämte furstarna
förbjödos att till någon, vare sig ut- eller inländsk, avsöndra
någonting av vad som nu förunnats dem av kronan, och uppmanades
att undvika allt, som kunde lända till tvedräkt i riket, medan
å andra sidan konungen jämte alla rikets ständer förbands att
sörja för att alla dessa bestämmelser obrottsligen fullgjordes. De
yngre sönerna förmanades att liksom den äldste brodern sätta sitt
hopp till Gud, ej låta locka sig från hans rena lära »utan intill
änden därhos beståndige bliva», visa Erik, sedan han kommit
till kronan, tillbörlig trohet samt söka och främja varandras
bästa, ej i sin tjänst använda personer, som på något sätt kunde
förhindra testamentsordningen eller uppväcka missförstånd
bröderna emellan, icke heller indraga för många utlänningar till
svenska mäns undertryckande. Åt döttrarna bestämdes som
hemgift och brudskatt utom utstyrsel och smycken 100,000 daler
åt var, varjämte för drottning Katarinas morgongåva hänvisades
till särskilda brev. Ytterligare befallte, förmanade och bad han
alla rikets undersåtar, högre och lägre, »vid den bittra död,
som Guds son led på korset», att låta Sveriges välfärd vara
sig anbefalld och förekomma allt, som mellan överheten och
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
