Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - III. Gustav Vasas testamente - 2. Hertigdömena och den sista riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
klädd i en vadmalsklut, drack vatten och åt ymkeliga. Men denna
förändring var jag för ringa att uträtta. Ty bekänner jag, att
den himmelske barmhärtige Gud har det underliga själv uträttat,
som ofta plägar taga en ringa makt och därmed slå ned höga
böljande hjärtan, han som tog den ringe ynglingen konung David,
som var sin faders fåravaktare, och gav honom seger mot den
store och väldige Goljat, upphöjande sedan samme David till
kungligt stånd och ära. Alltså har ock Gud mig ovärdig man
härtill lycksaligen hulpit, och det icke för min skull utan för
eder skull, I gode svenske, på det I av hjärtat skulle ägna
honom en evig tacksägelse.» Ytterligare hade konungen sagt: »Käre
gode svenske män, huru jag än har stått eder före, beder jag att
I hållet till godo. Är nägot gott. uträttat, då har Gud det gjort.
Tacken honom därför. Men om någon brist och fel har varit
i denna framlidna tid i regementet, att all ting icke äre drivne
så rätt och väl som dem borde, då vill jag gärna bedas före:
gören för Guds skull och förlåten mig det ... Dock skall Gud
vara mitt vittne, att icke är det skett av arghet eller
motvillighet utan av mänsklig svaghet, att jag icke har kunnat eller
förmått bättre görat» Till sist lät konungen ständerna förstå, att
han av många kännetecken av livssvaghet måste säga, att hans
leverne snart skulle taga en ända i denna mödosamma värld.
Därför hade han låtit uppsätta ett testamente, varefter hans
söner och deras efterkommande skulle ha att rätta sig, och
hoppades, att ständerna skulle gilla samma ordning och för sig och
sina efterkommande rätta sig därefter. Testamentet upplästes
och godkändes, varpå konungen förmanade ständerna till
lydnad och hörsamhet mot hans söner, till sämja och endräkt inbördes
och befallde dem Gud i händer och under hans välsignelse.
Testamentet är daterat den 1 juli. Konungen tackade
först Gud för all den nåd han bevisat honom, erinrande om
evangelii dyrbara skatt, varmed svenskarna bespisats och
försörjts, samt anbefallde sin själ åt Jesus Kristus och sin kropp till
en »kunglig, ärlig och lovlig begravning» i Uppsala domkyrka.
Han överantvardade därpå i kraft av Västerås’ arvförening sin
kungliga krona, stol och spira åt sin äldste son, Sveriges
utvalde konung herr Erik, anbefallande honom framför allt att
436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
