Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
Efter den kyrkliga högtidlighetens slut anträdde konungen
återvägen med krona på huvudet. Ett stycke framför honom
gick en man, som kastade ut »grova penningar» bland folket.
På ömse sidor om vägen sågs på ett håll en helstekt oxe, fylld
med får, gäss och andra fåglar, på ett annat brunnar med öl
och vin o. s. v. Allt var så ståtligt som möjligt.
Högtidligheterna fortsattes i Uppsala under fem dagar med
gästabud, dans, tornerspel, björnhetsning och fyrverkeri. En
deltagare påstår, att varje dag spisade 7,000 människor på
konungens bekostnad, varvid åtgingo 300 får, 64 oxar, 500 gäss
och 1,000 höns. Den 5 juli återvände konungen från Uppsala,
och den 12 höll han sitt högtidliga intåg i huvudstaden, iförd
blå sammetsdräkt och sittande på en snövit häst, över vilken
ända från norra bron en himmel bars av fyra adelsmän. En
äreport var för tillfället upprest, där på ena sidan konung Gustavs,
på den andra konung Eriks bild syntes; under den senare
stod inskriften Magnos magna decent (/»Stort anstår de store»).
Något senare på dagen inredo på liknande högtidligt sätt
änkedrottningen och de fyra prinsessorna. Så hade den förste
arvkonungens kröning firats med en prakt, som väckte uppseende
vida omkring, och en ej ringa del av konung Gustavs sparade
skatt hade på ett skäligen ändamålslöst sätt förslösats.
Konungaeden hade ej följt landslagens formulär. Konungen
lovade endast att frukta och älska Gud, vidmakthålla Guds rena
ord och den kristna tron samt avskaffa falsk lära och kätteri,
att skydda kyrkans och det heliga evangelii ämbete och
slutligen att älska och ära alla sina undersåtar, hålla dem vid rätt
landslag, skydda de rättrådiga för övervåld och orätt och straffa
illgärningsmän. I den sista punkten synes man visserligen ha
sett ett slags allmänt löfte att iakttaga vad konungaeden i lands’
lagen föreskrev, men visserligen voro garantierna ringa nog.
Ännu mindre överensstämde undersåtarnas trohetseder med
allmogens ed i lagen. Nu betonades endast förpliktelserna mot
konung och konungahus, förpliktelsen att för dem ha all sin
välfärd, liv och leverne, gods och ägodelar osparda. Det var
traditionerna från 1540-talet, som i detta avseende rådde.
De nya grevarna fingo endast efter hand några förläningar
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
