Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRE FÖRHÅLLANDEN UNDER DE FÖRSTA ÅREN
och dessa obetydliga nog; i allt avsöndrades från kronan ett
slott, två städer och bortåt 150 skatte- och landbogårdar.
Medelpunkter för grevskapen blevo: för greve Svantes Västerviks
stad, för greve Pers Visingsö och för greve Gustavs Bogesunds
stad i Västergötland. Grevskap och grevevärdighet gingo i arv
efter förstfödslorätt, grevarna fingo uppbära den årliga skatten
inom grevskapen, men de saknade domsrätt och i allmänhet alla
höghetsrättigheter; så mycket noggrannare inpräglades i stället
deras förpliktelser mot konungen. Friherrarna fingo nöja sig så
gott som uteslutande med titeln, som förenades med något av
deras arvegods. I övrigt fingo de endast den av adeln i
allmänhet eftertrådda rätten att av sina egna bönder uppbära böter.
Det var sålunda ej med någon slösande hand, som konung Erik
strödde nådebevis över spetsarna av den svenska adeln. Man
är frestad att i de nya institutionerna huvudsakligen se ett
uttryck för konungens lystnad efter kunglig ståt och ett glänsande
hov. Det är tänkbart, att han på sin blivande friarresa ej ville
vara sämre i det fallet än Englands monark, som omgavs av en
högbetitlad adel. Också berättas det, att vid tillkännagivandet
i Arboga grevevärdigheten jämställdes med den gamla
jarlsvärdigheten, och här ligger idéförbindelsen med den engelska
earltiteln nära.
Det är väl icke omöjligt, att hänsyn till förhållandena i
England likaledes påverkat de märkliga förslag till ordnande av den
högsta hov- och i vissa fall även statsförvaltningen, som
föreligga i konung Eriks bekanta hovordning; ett av en
engelsman uppgjort förslag till en sådan från denna tid har en gång
funnits. De nya titlarna. på stordignitärerna, överste hovmästare,
överste marskalk, överste amiral, överste kammerlin, överste
räntmästare, möta första gången i en redan före tronbestigningen
uppgjord lista på Eriks följeslagare till England. De flesta
titlarna återkommo i hovordningen, men den därmed förknippade
organisationen trädde aldrig i verksamhet, även om en eller annan
titel fortfarande hade innehavare. Vi återkomma längre fram
till ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
