Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren - 2. Besittningstagandet av Estland. Brytningen med hertig Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESITTNINGSTAGANDET AV ESTLAND
Men regeringens ömhet om att lag och rätt skulle iakttagas
vid godsförvärven visade sig snart på ett för adeln mindre
behagligt vis. Det var ej den gamle konungen ensam, som gjort sig
skyldig till obehörigt »rappande» av välbelägna hemman. En
liknande förebråelse riktades mot adeln beträffande kyrko- och
klostergods, och redan 1564 anställdes en räfst om sådana gods
och gårdar, som adeln mot Västerås recess lagt under sig.
Även på annat sätt syntes den nya regeringen vårda sig om
rätten. I både Sverige och Finland höllos under de första åren
flerstädes räfster av konungens utskickade, då allmogen fick
framställa sina besvär i olika hänseenden. Klagomålsregister eller
berättelser finnas kvar och äro upplysande för tillståndet. Om
också adelsmän och fogdar gjort sig skyldiga till många missbruk,
så förekommo även exempel på mäktiga bönder, som ostraffat
tillåtit sig övergrepp och självsvåld under en tid, då lag ännu i
många fall »satt i spjutstångs ända».
Som ett allmänt omdöme kan man säga, att regeringens
verksamhet under dessa första år i mycket lovade gott. Kronans
rätt hade kraftigt gjorts gällande och omtanke visats om allmogens
intressen. Ett och annat kunde dock väcka oro för framtiden.
Konungens praktlystnad hade trätt i dagen på ett i ögonen fallande
sätt, och en stark misstänksamhet framskymtade. En viss
benägenhet för hänsynslöst eller våldsamt tillvägagående, särskilt mot
adeln, hade man också kunnat iakttaga. Slutligen kom härtill en
vittutseende utrikespolitik.
2.
BESITTNINGSTAGANDET AV ESTLAND. BRYTNINGEN
MED HERTIG JOHAN.
Vid Gustav Vasas död befunno sig två livländska
beskickningar i Sverige, den ena från ordensmästaren, den andra, bestående
av rådmannen Johan Schmedeman och borgaren Jost tor Hake,
från staden Reval. Den senare skulle dels begära ett lån, dels
2—201267. Sveriges historia. V.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
