Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
synes adeln ha ifrågasatt en lindring, som stadgan icke beviljade.
Slutligen synes det icke omöjligt, att i avseende på sätesgårdarna
adelns önskningar gått längre än stadgan medgav och att dennas
bestämmelser inneburo en begränsning av gällande sed, icke ett
nytt medgivande av förut okänd förmån. Vad själva värderingen
angår, har man visat, att densamma icke innebar några större
förmåner mot förhållandet under Gustav Vasas tid, om hänsyn
tages till förändringarna i myntvärdet. Sålunda skulle
rustningen för spannmålsräntan till och med varit drygare än förut och
för ett par andra av de viktigare inkomsttitlarna ej synnerligen
mycket lindrigare. Den största fördelen var måhända, att
värderingen blev fixerad för konungens hela regering. Rustningarna
voro icke billiga. Ett fullständigt kyriss uppskattades till 50—70
mark, ett drabbtyg till 45—60 mark. I mycket kom naturligtvis
omdömet om stadgan att bestämmas av dess tillämpning, varom
nedan några ord skola nämnas. På samma sätt som Arboga
artiklar betecknade ett genomdrivande av den kungliga viljan
gentemot furstarna, torde emellertid konstitutionen i Uppsala,
åtminstone till viss grad, innebära konungamaktens seger gent
emot adeln.
På ett annat håll blevo dock adelns intressen under de första
åren tillgodosedda. Gustav Vasa hade, såsom förut omtalats,
varit föga nogräknad, när det gällde att under arvegodsen las
jordegendom uti olika landskap, och han hade funnit villiga
redskap för dessa åtgärder i sina skrivare och fogdar. »Vi ha varit
oförståndiga», bekänner en sådan kort efter konungens död, »och
tänkt sörja för kronans bästa, när vi fingo klå och få penningar,
gods och ägodelar K. Maj:t, vår käre nådige herre och avlidne
konung, till godo, men efter vår nuvarande överhet står mera efter
kristligt konungsrykte och högre aktar huldskap och manskap
än orättfärdigt gods, så givas nu många tillfällen att klaga; har
jag och mina vederlikar varit galna hittilldags och hulpit till rivande
och rappande, vilja vi nu göra bot och bättring.» Och de
ångerfulla fogdarna sökte på en vink av den nya regeringen att göra om
vad de fordom åtgjort i annan riktning. Inför nämnden fick under
de första åren det ena målet efter det andra av detta slag
anhängiggöras, och 3—400 gårdar lära härigenom blivit adeln tilldömda.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
