Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - II. Konung Eriks undergång - 1. Erik XIV och Jöran Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1i
ERIK XIV OCH JÖRAN PERSSON
nämsta i riket och av andra ständer. I ett senare uppgjort
inventarium över »konungens skåp» finner man verkligen också
anförd en »praktikebok efter mången mans liv, leverne, gods
och ägodelar av Jöran Persson, hans anhang och utskickade
stövare». Ur dennes enskilda liv framdrogos, när han en gång
själv stod inför rätta, handlingar av en upprörande brutalitet,
ifall vittnesmålen äro sanna.
För hans offentliga verksamhet tycker man sig kunna skönja
två motiv, i övrigt med varandra befryndade. Han ville stärka
konungamakten och arbetade under ett par år med kraft och
framgång för vinnande av detta mål. Han behärskades av den
ofrälse uppkomlingens avoghet mot den rika och mäktiga
högadeln, som med medfödd rätt gjorde anspråk på samhällets
största förmåner och ville leda rikets öden. Ett visst
demokratiskt drag genomgår konung Eriks regering. Den utmärktes
av många riksmöten; man anmärkte, att adeln vid dessa
vanligen var svagt eller alls icke representerad, och det förefaller
sannolikt nog, att Jöran Persson velat regera med stöd av de
ofrälse stånden, fastän han själv ej försmådde frälsevärdigheten
— men även i lågfrälset kunde ett stöd påräknas mot högadeln.
Ryktet visste berätta, tvivelsutan mycket överdrivet, att ett eller
annat tusental bönder varit närvarande på den riksdag, som
dömde hertig Johan. Vad man vet är, att nära 600 bönder voro
tillstädes på den riksdag, då Sturarna dömdes. Ett program,
upptagande de ofrälses yrkanden, har en gång förverkligats i
Sverige. Nu saknades emellertid alldeles en samhällsklass,
mäktig att ur adelns händer övertaga den politiska ledningen. De
personer, som samlades kring Jöran Persson och kring konungen,
förefalla ha varit av mycket oreputerligt slag, liderliga
dryckesbröder utan politisk begåvning, och Jörans egen natur var rå
och grym. De mest bildade bland de ofrälse, prästerskapet,
tyckas efter hand ha dragit sig undan för honom. Svårigheterna
under det långvariga kriget växte honom över huvudet, och han
synes även mot allmogen, om vars välbefinnande i början en
tydlig omsorg visades, ha måst tillgripa våldsåtgärder, som väckte
skräck och förbittring, även om de, såsom sannolikt är, av ryktet
överdrivits. Behandlingen av krigsfolket har också mer än en
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
