Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 2. Missnöje och stämplingar. Konung Johans inre styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN III
Det kom understundom till häftigare sammanstötningar mellan
konungen och hans råd. I april 1584 uppsattes ett längre
betänkande, som man först efter ett par månader vågade
framlämna genom hertig Sigismund. Det inleddes med den
betecknande, ehuru »ödmjuka» anhållan, att konungen med tålamod
skulle låta betänkandet sig föredragas och icke förtörnas däröver,
tills efter moget övervägande det bästa och nyttigaste blivit
utvalt, samt att han skulle låta falla sin stora häftighet, varigenom
han endast skadade sin egen hälsa. Johan svarade, att han gärna
såge, att han förskonades från anledningar till häftighet, efter
han vore en kolerisk natur, och bemötte i övrigt vissa förslag
med övermod: han ville hädanefter icke bliva lärd eller mästrad
av någon. Till den våldsammaste sammanstötningen mellan den
kungliga självtillräckligheten och den aristokratiska oppositionen
återkomma vi längre fram.
De viktigaste inre frågor, som kommo under överläggning,
rörde statshushållningen. Den nya regeringen öppnades i detta
avseende under bekymmersamma förhållanden, i det
skattkammaren uttömts av det långvariga kriget. Strax i början tillkom
dessutom en betydande utgift — de 150,000 daler, som skulle
betalas till Danmark i lösen för Älvsborg. För att anskaffa denna
summa vidtogs en utomordentlig åtgärd, i det att på en riksdag
1571 ständerna beviljade tiondepenningen av all lösegendom. De
taxeringslängder, som för detta ändamål uppgjordes, hava till
stor del bevarats till våra dagar och visat sig vara ett förträffligt
statistiskt material för uppskattningen av Sveriges folkmängd och
förmögenhet på den tiden. Den inflytande skatten blev
emellertid ej uteslutande använd för ändamålet, och nuya utvägar måste
anlitas. Därtill kom, att stora anspråk fortfarande ställdes på
kronan. Det långvariga ryska kriget krävde mycket penningar, och
till konungens systrar, den ena efter den andra, måste brudskatter
utbetalas. Under dessa förhållanden blev Johan III:s regering en
av de mest betungande i beskattningshänseende, som vår historia
känner. Utom gärder över hela riket äskades sådana från enskilda
landskap eller från enskilda samhällsklasser av det mest
omväxlande slag, gärder i tenn och i oxar, i brännvin och honung, i hästar
och spannmål, i silver och penningar, i hampa och segel, i dags-
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
