Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 3. Svenska kyrkan 1560-1573. Den liturgiska striden och underhandlingar med Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA STRIDEN
besökte svenska hovet för att bland annat inverka på konungen i
katolsk riktning. Resultatet blev visserligen i detta hänseende
otillfredsställande men medförde beslutet att till Sverige avsända en
annan jesuit, som där kunde stanna en längre tid för att verka för
saken. Valet föll på en norrman, Laurentius Nicolai, som efter
studier vid den katolska högskolan i Löwen inträtt i jesuitorden och
som nu på våren 1576, åtföljd av en nederländsk präst, Florentius
Feyt, anlände till Stockholm. De båda främlingarna ålades att
dölja sin katolska bekännelse, och konungen upprättade för
Laurentius’ räkning en läroanstalt eller ett kollegium i det forna
franciskanerklostret på Riddarholmen, av vilken anledning
Laurentius snart blev känd under namnet Lasse i klostret eller
Klosterlasse. Här verkade han en tid försiktigt nog genom föreläsningar
och predikningar, vann både lärjungar och anhängare, men började
också efter hand genomskådas och råkade snart i öppen fejd med
rektorn vid Stockholms stadsskola, mäster Abraham Angermannus.
Denne liksom kyrkoherden i Stockholm, Olaus Petri Medelpadius,
skildes dock snart av annan anledning från sina sysslor och
skickades den ene som predikant till Öregrund, den andre som
domprost till Uppsala.
Det var under dessa förhållanden och under en växande
misstro från det strängt protestantiska lägret, som konungen bedrev
genomförandet av sin liturgi. Hertig Karl avböjde för sin del
på våren 1576 dess antagande, och furstendömets ständer
förklarade på ett möte i Nyköping hösten samma år, att de både
i avseende på lära och ceremonier ville hålla sig till, vad som
under konung Gustavs sista tid varit gällande i riket. I Uppsala
uppträdde tvenne professorer, Petrus Jonæ och Olaus Luth, mot
de bebådade förändringarna och kallades på nyåret 1577 jämte
mäster Abraham och domprosten i Uppsala till Stockholm, där
en disputation anställdes, under vilken Laurentius Nicolai särskilt
utmärkte sig som liturgiens försvarare, medan den nye
kyrkoherden i Stockholm slöt sig till oppositionen. Ett ständermöte
samlades därefter i februari, och de fem opponenterna förvisades
till olika orter. Konungen uppträdde med ett stort tal och for
bland annat ut mot försumliga, omåttliga, smutsiga, okammade,
trätlystna präster, varjämte nya disputationer anställdes. Efter
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
