Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 4. Johan III, hertig Karl och högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN II1I
var föremål för hans omvårdnad. Det hände, att borgarna i
småstäderna kunde befrias från vissa avgifter mot villkor att
bygga stenhus eller korsverkshus eller åtminstone sköna trähus
med tegeltak och rödfärgade väggar. Ett rent modernt drag
möter i den pietetsfulla omsorg, som han ägnade åt kvarlevorna
av äldre tiders konst. Där konung Gustav rivit ner eller låtit
förfalla, restaurerade han, och i den riksakt, som en gång
uppgjordes för föreningen med Polen, lades Sigismund särskilt på
JOHAN III:s NAMNTECKNING.
njärtat att taga hand om faderns verk i sistnämnda hänseende.
En gammal författare berättar, att Johan III en gång uppgjort
en plan att lämna regeringen åt sin son, själv draga sig tillbaka
till Uppsala och där samla från alla håll de lärdaste män, vilkas
direktör eller kansler han skulle bliva. Han är i dessa
hänseenden endast jämförlig med Kristina och Gustav III.
Det var ej lika väl beställt med de praktiska anlagen.
Liksom de båda nyssnämnda regenterna synes han i hög grad hava
saknat affärssinne eller finansiell begåvning. Liksom dessa fick
han ej sällan reda sig med anticipationer eller förskott på ett
kommande års inkomster, och om betydelsen av en ordnad
statsreglering hade han tydligen ej begrepp. När ett föremål lockade,
togos penningar var de funnos, även om de varit avsedda för
andra ändamål. Därjämte var Johan obeslutsam och
vankelmodig, och när han omsider bestämde sig, bestämde han sig ofta
tokigt, ångrade sig, blev ondsint och sköt sedan skulden på
andra, eller också, såsom i fråga om liturgien, hakade han sig
envist fast vid en misslyckad idé. Vek och godhjärtad,
åtminstone när personlig räddhåga ej gjorde sig gällande, var han
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
